Missbruksportalen - Vi tar tempen på Missbrukarvården

Tolvstegsmetoden dominerar svensk missbrukarvård

2035-03-09T14:56:00.113+01:00

Tolvstegsrörelsen har skaffat sig ett stort inflytande i Sverige. Kriminalvården, socialtjänsten, arbetsgivare m.fl. skickar missbrukare till tolvstegsbehandlingar på löpande band. Det finns kraftfulla alternativ, som har svårt att växa fram och etableras, och det till stor del pga att samma "program" aggressivt monopoliserar svensk missbruksvård.

Enligt HVB-registret finns det 319 olika behandlingshem för missbrukare i Sverige - 85% har inslag av eller är renodlade tolvstegsbehandlingar. Resterande 15% är stödboenden och ett mindre antal icke tolvstegsbehandlingar.

AA-programmet skrevs för 80 år sedan och har inte förändrats sedan dess. AA rörelsen är mycket strikt med att inte göra några förändringar, detta gäller även tolvstegsbehandling då samtliga uppdragsgivare och personal är tolvstegsmedlemmar. Man har gjort programmet så fristående och trögt att det inte låter sig påverkas av nya rön eller tankar.

Den teologiska utformningen och de moraliska och etiska reglerna kopierade AA rörelsen från Oxford grupprörelsen. Man har dock byggt upp det så att man utåt och initialt tonar ner den religiösa delen så mycket som det går. Det är först när en person har tagit in grundbudskapet som man tonar upp Oxfordgruppens tankar och idéer. Man övertog också Oxfordgrupprörelsens mycket aggressiva vilja att sprida sig vilket dagens omfattning på rörelsen är en tydlig indikation på.

Idag är både forskning, alternativ och en fungerande missbruksvård beklämmande eftersatt. Tolvstegsmetoden har under 30 år dominerat all missbruksbehandling i kommunerna. Missbruksvården är i akut behov av utveckling. Vem skulle exempelvis välja en tandläkare vars metoder inte förändrats sen 30-talet? - Se video 1 "Vetenskapen och AA"

AA:s egen Triennial Membership Survey visar att hälften av de som kommer till AA-rörelsen för första gången är nyktra mindre än 3 månader. 95% återgår till missbruk inom ett år. 5% per år är exakt samma procentsats för dem som blir nyktra utan någon intervention alls, sett till missbrukarpopulationen i sin helhet/spontaneous remission index. - Se video 2 - mer forskning och statistik: Tolvstegsmetodens effektivitet

Behandlingshemmen kräver att patienterna ska besöka AA-möten regelbundet, gör man inte detta så riskerar man att bli utskriven. Utan tolvstegsbehandlingar skulle AA-rörelsen till slut krympa ihop och försvinna, detta eftersom rörelsen är starkt beroende av tillströmningen av nya medlemmar.

I Sverige började Minnesotabehandlingarna växa upp som svampar ur jorden redan på 80-talet. Behandlingspersonalen är själva AA-medlemmar och de förmedlar budskapet om de tolv stegen, precis som i AA-rörelsen.

Tolvstegsbehandlingar avlönar sig bra för AA-medlemmar inom behandlingsbranschen, en tolvstegsbehandling är mycket dyr och det finns gott om pengar att tjäna. Samtidigt lutar AA-rörelsens ekonomi på försäljning av material och litteratur till behandlingshemmen.

Anonyma Alkoholister skall betraktas som ett religiöst trossamfund, det har domstolar i USA beslutat sedan 1996.

United States courts have ruled that inmates, parolees, and probationers cannot be ordered to attend AA. It was ruled that AA contained enough religious components to make coerced attendance at AA meetings a violation of the Establishment Clause of the First Amendment of the constitution.

United States Court rulings

In September 2007, United States Court of Appeals for the Ninth Circuit stated that a parole office can be sued for ordering a parolee to attend AA.

STATE OF MICHIGAN SUPREME COURT: PEOPLE OF THE STATE OF MICHIGAN vs. JOSEPH RAYMOND HANAS

UNITED STATES COURT OF APPEALS, NINTH CIRCUIT: RICKY K. INOUYE v. MICHAEL KEMNA

NY STATE DEPARTMENT OF CORRECTIONAL: DAVID GRIFFIN, APPELLANT, v. THOMAS A. COUGHLIN

SUPREME COURT OF TENNESSEE: JIMMY ARNOLD v. TENNESSEE BOARD OF PAROLES-

UNITED STATES COURT OF APPEALS, HENRY RAUSER v. MARTIN HORN

U.S. 2nd Circuit Court of Appeals, DESTEFANO v EMERGENCY HOUSING

United States Court of Appeals, Seventh Circuit: James W. Kerr v. Catherine J. Farrey

U.S. Supreme Court, Traynor v. Turnage-US Refuses to pay for alcoholism

United States Court of Appeals, Second Circuit: AGOSTINI v. FELTON

New York State of Appeals Griffin v. Coughlin June 11, 1996

Regeringsformen (1974:152) 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter 2 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (1976:871).

Läs mer om: Tvång att deltaga i 12-stegsbehandling

Sitemap

2031-03-09T16:11:00.002+01:00

Anonyma Alkoholister

AA:s ideologiska och religiösa rötter
Tolvstegsmetoden dominerar svensk missbrukarvård

12-stegsbehandling ett brott mot regeringsformen

Det religiösa AA

Religiösa citat ur AA.s litteratur

AA.s ekonomi 2009

Lögnen om självförsörjning

Kritiska reflektioner om AA.s program

Är anonyma alkoholister en sekt?

Tolvstegsrörelsens psykologi

En kritisk granskning av tolvstegsrörelsen

Manipulation

Vad är Mind Control?

Har du en närstående i en manipulativ rörelse?

Vilka går med i en sekt?

Insändare

Missbruksbehandling enligt 12-stegsmodellen: religiös eller ej?

Erfarenheter

Andlig våldtäkt

Behandling

Min resa ut ur AA

Ister - AA och 12-stegsmetoden

Al-anon familjegrupper

Myten om sjukdomen Medberoende

Media

Penn and Teller granskar Anonyma Alkoholister

South Park TV Show Alcoholics Anonymous

Statens offentliga utredningar
Publikationer
Aktuellt
Kartläggningar
Kontakta missbrukarutredningen

Utländska självhjälpsgrupper

Secular Organizations for Sobriety

12-stegsbehandling ett brott mot regeringsformen

2015-03-05T23:13:00.008+01:00

Stat, kommun och landsting bryter mot lagen, 2 kap. 2 § Regeringsformen när klienter tvingas att deltaga i religionsutövande i AA/12-stegsbehandling

* av Socialtjänsten
* genom kontraktsvårdsdomar
* genom LVM-domar
* av kriminalvården
* av arbetsgivare

Klienten skall upplysas om att behandlingen sker i ett religiöst sammanhang och erbjudas ett sekulärt alternativ om så önskas.

Regeringsformen (1974:152) 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter 2 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Han är därjämte gentemot det allmänna skyddad mot tvång att deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. Lag (1976:871).

United States Court rulings

Anonyma Alkoholister skall betraktas som en egen religion,
det har domstolar i USA beslutat sedan 1996.

United States courts have ruled that inmates, parolees, and probationers cannot be ordered to attend AA. Though AA itself was not deemed a religion, it was ruled that it contained enough religious components to make coerced attendance at AA meetings a violation of the Establishment Clause of the First Amendment of the constitution.

In September 2007, United States Court of Appeals for the Ninth Circuit stated that a parole office can be sued for ordering a parolee to attend AA.

These court decisions are based on the finding that AA is religious enough that being required to attend it would be similar to requiring someone to attend a specific church. Five US Circuit Courts of Appeal (the 2nd, 3rd, 7th, 8th, and 9th) have made similar rulings.

STATE OF MICHIGAN SUPREME COURT: PEOPLE OF THE STATE OF MICHIGAN vs. JOSEPH RAYMOND HANAS-PDF - UNITED STATES COURT OF APPEALS, NINTH CIRCUIT: RICKY K. INOUYE v. MICHAEL KEMNA-PDF

NY STATE DEPARTMENT OF CORRECTIONAL: DAVID GRIFFIN, APPELLANT, v. THOMAS A. COUGHLIN-PDF

SUPREME COURT OF TENNESSEE: JIMMY ARNOLD v. TENNESSEE BOARD OF PAROLES-PDF

UNITED STATES COURT OF APPEALS, HENRY RAUSER v. MARTIN HORN-PDF

U.S. 2nd Circuit Court of Appeals, DESTEFANO v EMERGENCY HOUSING-PDF

United States Court of Appeals, Seventh Circuit: James W. Kerr v. Catherine J. Farrey-PDF

U.S. Supreme Court, Traynor v. Turnage-US Refuses to pay for alcoholism-PDF

United States Court of Appeals, Second Circuit: AGOSTINI v. FELTON-PDF

New York State of Appeals Griffin v. Coughlin June 11, 1996

Tips. Religiösa citat ur AA.s literatur

2012-03-06T00:17:00.000+01:00

12-stegsbehandling ett brott mot regeringsformen

Stat, kommun och landsting bryter mot lagen, 2 kap. 2 § Regeringsformen när klienter tvingas att deltaga i religionsutövande i AA/12-stegsbehandling.

AA:s ekonomi 2009

Högst kompenserade anställda 2009 Phyllis A. Halliday General Manager - 2 274 270,77 SEK. Donald Meurer, Asst Treasurer - 1 824 723,94 SEK

Lögnen om självförsörjning

"AA kostar ingenting, varken för individen eller samhället. "AA tar inte emot ekonomiska bidrag utifrån.". Föreningsbidrag till AA Summa: 1 023 920 SEK

Tolvstegsrörelsens psykologi

Detta är en analys som beskriver sekternas psykologi och är baserad på Antoon Geels och Owe Wikströms bok "Den religiösa människan".

Kritiska reflektioner om AA.s program

Att benämna en missbrukare som "maktlös", eller "powerless" som det amerikanska programmet uttrycker det, är både missvisande och överdrivet.

Missbrukare, utan skydd i grundlagen?

2011-04-21T20:26:00.001+02:00

Bryter staten mot svensk grundlag? Det finns i svensk missbruksvård inslag av tvång som kan stå i strid med grundlagen.

De människor som söker vård för sina alkohol/narkotika problem räknar knappast med att bli i princip avtvingade en trosbekännelse och att det är en viktig del i deras behandling att komma till tro på att en högre makt ska ge dom deras förstånd tillbaka. De förväntar sig inte heller att de ska bli tvungna att redogöra för denna tro inför en grupp av sina medpatienter, för att inte riskera att bli utskrivna från den behandling de så desperat har sökt.

I svensk missbruksvård är en vårdform som baserar sig på AA:s tolv steg helt dominerande. På några av dessa hem sker arbete i de första 3 stegen under en 12 veckor lång primärbehandling. I steg två ”Vi kom till tro att en kraft större än vår egen kunde ge oss vårt förstånd tillbaka” förväntas vårdtagaren redovisa sin högre makt, hur denne ser ut, inför en grupp av sina medintagna.

Om stegarbetet inte sköts och redovisas enligt Vårdgivarens regler riskerar den intagne att skrivas ut eller att primärbehandlingen förlängs. Detta torde stå i strid med regeringsformen(1974:152) som säger 2kap 2§ ”Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att giva till känna sin åskådning i politisk, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. ”

Många av de vårdtagare som finns ute på landets vårdinrättningar har vid Tingsrätten dömts till så kallad kontraktsvård, vilket innebär att de frivilligt avtjänar sitt straff i vård istället för fängelse. Dessa individer är därmed i praktiken dömda av staten till ett straff där dom inför andra måste bekänna sig till en gud (så som dom själva uppfattar denne).

Behandlingshemmen i sig är inte bundna till någon särskild trosuppfattning eller religion men det faktum att vårdtagaren inför grupp avtvingas en uppfattning om Gud kan anses strida mot lagstadgade fri och rättigheter.

Per-Åke Höglund

Relaterat: Tvång att deltaga i tolvstegsbehandling
tolvstegsbehandling ett brott mot regeringsformen

Professionell tolvstegsbehandling 2011

2011-04-20T12:57:00.003+02:00

Torbjörn Fjällström

Korpberget som ägs av bl.a Torbjörn Fjällström är ett av Sveriges mest välrenommerade, äldsta och mest anlitade 12-stegsbehandlingshem.

Korpberget har även en rad tillhörande satellit behandlingar. De största remittenterna är kriminalvård och socialtjänst runtom hela Sverige.

Korpberget bedriver även flera behandlingshem för ungdomar, kvinnor och män och har även special veckor för olika problem som kriminalitet, sex missbruk , vuxna barn till missbrukare, sorg bearbetning med samma metoder och tillvägagångssätt.

Alla som jobbar på Torbjörns behandlingshem är utbildade av honom, i hans egen ”skola”, i en metod som han själv har hittat på. Addiktolog ”Läran om beroende” Det tar 18 dagar att bli godkänd. Se video

Läs även artikeln ur expressen: Kvacksalvare - Korpbergets 12 stegsbehandling
Läs även artikeln ur expressen: Kvacksalvare - Korpbergets 12 stegsbehandling

Sitemap

2011-04-13T02:21:00.002+02:00

Forskning och statistik

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

En kritisk genomgång av SBU:s studie

Sammanställning av studier och metaanalyser
Tolvstegsmetodens effektivitet

Tolvstegsmetoden

Anonyma Alkoholister

AA.s ekonomi 2009

Lögnen om självförsörjning

Kritiska reflektioner om AA.s program

Att sålla agnarna från vetet

Religiösa citat ur AA.s litteratur

AA:s ideologiska rötter

Oxfordgruppens tankar och idéer

Tolvstegsmetoden dominerar svensk missbrukarvård

Det religiösa AA

Vi lyder guds vilja eller går under

En kritisk granskning av tolvstegsrörelsen

Forskning och statistik

Tolvstegsmetodens effektivitet

12-stegsbehandling

Tvång att deltaga i tolvstegsbehandling

Tolvstegsbehandling ett brott mot regeringsformen

Vad är en tolvstegsbehandling?

Kvacksalvare - Korpbergets tolvstegsbehandling

Kaotiskt läge på Nämndemansgården 12-steg

Kraftaverk - Varsam eller traditionell?

Manipulation

Vilka sektkriterier stämmer på AA

Sektliknande drag hos en tolvstegsgrupp

Tolvstegsrörelsens psykologi

Är anonyma alkoholister en sekt?

Vad är Mind Control?

Har du en närstående i en manipulativ rörelse?

Vilka går med i en sekt?

Ljudfiler

Lyssna på AA-möten

Erfarenhet av Tolv Steg

Vem skulle hjälpa mig?

Andlig våldtäkt

Behandling

Min resa ut ur AA

Ister - AA och 12-stegsmetoden

Behandling - Funderar på att skaffa spionkamera

Al-anon familjegrupper

Myten om sjukdomen Medberoende

Media

Penn and Teller granskar Anonyma Alkoholister

South Park TV Show Alcoholics Anonymous

Brev till journalister

Röda Fjäderns reklamfilmer

Missbrukarvård måste baseras på vetenskap

Litteratur
Kritiska böcker om Tolv Steg

Insändare

Missbruksbehandling enligt 12-stegsmodellen: religiös eller ej?

Kommentarer
Tänkvärda kommentarer

Vård och behandling

Svenska självhjälpsgrupper

SMART Recovery - Sverige (Under utveckling i Sverige)

Life Ring- Sverige (Aktiv)

Stöd och hjälp till Anhöriga

CRAFT (Endast USA)

Behandlingsmetoder (Sparsamt i Sverige och HVB-hem saknas utan tolvsteg)

Lösningsfokuserad korttidsterapi

ACT - Acceptance and Commitment Therapy

KBT/KPT - Kognitiva och beteendeinriktade terapier

REBT - Rationell Emotionell Beteende Terapi

DBT - Dialektisk beteendeterapi

SchemaTerapi

CRA - Community Reinforcement Approach

MI - Motiverande samtal
MBRP - Mindfulness-Based Relapse Prevention

Utländska självhjälpsgrupper

SOS - Secular Organizations for Sobriety

Rational Recovery

Women for Sobrity

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi tar tacksamt emot tips på evidensbaserade behandlingar som saknar inslag av Tolvstegsmetoden.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Söker du privat så kan du gå in på Svenska hemsidan för KBT & KPT Föreningen där kan du söka efter en Legitimerad Terapeut på just din hemort eller kommun runtom i hela Sverige.

Förslag på vårdgivare

Missbruksutredningen

Statens offentliga utredningar

Nytt delbetänkande presenterades 31/1
SOU 2011:6 Missbruket, Kunskapen, Vården
Pressmeddelande

Ytterligare vetenskapliga underlag
Alkohol och äldre
Funktionsnedsättning och missbruk
Klassificering av missbruk

Media
Drogterapeuter kan få ny utbildning

Så ska missbruksvården bli bättre
Gerhard Larsson inspelad på IOGT-NTO-Gården 2011-01-13

Rapporter
Narkotika i ett framtidsperspektiv

Översikt om tvångsvård vid missbruk – effekt och kvalitet
En naturalistisk studie av 14000 svenska missbruksklienter baserad på Addiction Severity Index, ASI
Beroendevårdens organisation och resurser i fem län – en kartläggning

Diskussionspromemoria
Diskussionspromemoria
Pressmeddelande: En mer tillgänglig och rättssäker missbruksvård

Socialstyrelsens riktlinjer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende

Missbruksutredningen

2011-04-13T01:54:00.000+02:00

Statens offentliga utredningar

Nytt delbetänkande presenterades 31/1
SOU 2011:6 Missbruket, Kunskapen, Vården
Pressmeddelande

Ytterligare vetenskapliga underlag
Alkohol och äldre
Funktionsnedsättning och missbruk
Klassificering av missbruk

Media
Drogterapeuter kan få ny utbildning

Så ska missbruksvården bli bättre
Gerhard Larsson inspelad på IOGT-NTO-Gården 2011-01-13

Rapporter
Narkotika i ett framtidsperspektiv

Diskussionspromemoria
Pressmeddelande: En mer tillgänglig och rättssäker missbruksvård

Socialstyrelsens riktlinjer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende

Tolvstegsmetoden

2011-04-13T01:47:00.002+02:00

Brev till journalister

Anonyma Alkoholister

AA.s ekonomi 2009

Lögnen om självförsörjning

Kritiska reflektioner om AA.s program

Att sålla agnarna från vetet

Religiösa citat ur AA.s litteratur

AA:s ideologiska rötter

Oxfordgruppens tankar och idéer

Tolvstegsmetoden dominerar svensk missbrukarvård

Det religiösa AA

Vi lyder guds vilja eller går under

En kritisk granskning av tolvstegsrörelsen

Forskning och statistik

Tolvstegsmetodens effektivitet

12-stegsbehandling

Tvång att deltaga i tolvstegsbehandling

Tolvstegsbehandling ett brott mot regeringsformen

Vad är en tolvstegsbehandling?

Kvacksalvare - Korpbergets tolvstegsbehandling

Kaotiskt läge på Nämndemansgården 12-steg

Kraftaverk - Varsam eller traditionell?

Manipulation

Vilka sektkriterier stämmer på AA

Sektliknande drag hos en tolvstegsgrupp

Tolvstegsrörelsens psykologi

Är anonyma alkoholister en sekt?

Vad är Mind Control?

Har du en närstående i en manipulativ rörelse?

Vilka går med i en sekt?

Ljudfiler

Lyssna på AA-möten

Erfarenhet av Tolv Steg

Vem skulle hjälpa mig?

Andlig våldtäkt

Behandling

Min resa ut ur AA

Ister - AA och 12-stegsmetoden

Behandling - Funderar på att skaffa spionkamera

Al-anon familjegrupper

Myten om sjukdomen Medberoende

Media

Penn and Teller granskar Anonyma Alkoholister

South Park TV Show Alcoholics Anonymous

Brev till journalister

Röda Fjäderns reklamfilmer

Missbrukarvård måste baseras på vetenskap

Litteratur
Kritiska böcker om Tolv Steg

Insändare

Missbruksbehandling enligt 12-stegsmodellen: religiös eller ej?

Kommentarer
Tänkvärda kommentarer

Vård och behandling

2011-04-13T01:45:00.003+02:00

Svenska självhjälpsgrupper

SMART Recovery - Sverige (Under utveckling i Sverige)

Life Ring- Sverige (Aktiv)

Stöd och hjälp till Anhöriga

CRAFT (Endast USA)

Behandlingsmetoder (Sparsamt i Sverige och HVB-hem saknas utan tolvsteg)

Lösningsfokuserad korttidsterapi

ACT - Acceptance and Commitment Therapy

KBT/KPT - Kognitiva och beteendeinriktade terapier

REBT - Rationell Emotionell Beteende Terapi

DBT - Dialektisk beteendeterapi

SchemaTerapi

CRA - Community Reinforcement Approach

MI - Motiverande samtal
MBRP - Mindfulness-Based Relapse Prevention

Utländska självhjälpsgrupper

SOS - Secular Organizations for Sobriety

Rational Recovery

Women for Sobrity

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Vi tar tacksamt emot tips på evidensbaserade behandlingar som saknar inslag av Tolvstegsmetoden.

Forskning och statistik

2011-04-13T01:42:00.001+02:00

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
En kritisk genomgång av SBU:s studie

Sammanställning av studier och metaanalyser
Tolvstegsmetodens effektivitet

Tolvstegsmetodens effektivitet

2011-04-11T13:02:00.017+02:00

Akins and Hawdon: Survey 2007, som syftade till att utvärdera de viktigaste skillnaderna mellen olika individer som deltog i självhjälpsgrupper. Datan indikerade att aktivt deltagande i självhjälpsgrupper stärker individens förmåga att hålla sig nykter oavsett typ av grupp. Ju mer gruppens livsåskådning matchade den enskildes dito, ju mer engagemang från denne. Icke-religiösa individer var mindre benägna att delta i tolvstegsgrupper, än religiösa individer.

Cochrane: vilken konstaterar att AA och andra tolvstegsprogram visar noll evidens som effektiv behandling/rehabilitering av alkoholmissbruk.

Ferri, Davoli, Amato: Italiens metastudie gjord 2006, som inte kunde visa varken bättre eller sämre resultat för AA/tolvsteg, än någon annan i studien förekommande. Mer studier behövs tydligen.

Terra, Barros, Stein, Figueifa, Palermo, Atayde, Goncalves, Silveira: Brasiliansk studie från 2008 som syftar att utröna olika faktorer som påverkar deltagandet i AA/tolvstegsprogram. Otydliga konklusioner, läs själva. Visar hur som helst inget av AA:s ev effektivitet.

Crape, Latkin, Laris and Knowlton: Studie gjord 2001 och handlar om sponsorskapets inverkan på uthållig nykterhet. Slutsatsen blev att sponsorerna (AA/NA) hade förbättrade nykterhetssiffror, men inte sponseerna, vilka klarade sig ungefär lika dåligt som de som inte hade sponsor.

DC Walsh, RW Hingson, DM Merrigan, SM Levenson, LA Cupples, T Heeren, GA Coffman, CA Becker, TA Barker, SK Hamilton, and et al: En studie 1991 på 223 alkoholiserade arbetare visade att de som fick behandling inlagda på sjukhus klarade sig nästan 3 ggr bättre än de som fick behandling genom AA-möten, med kontrollgruppen aningen bättre än AA.

George Vaillant: Som styrelsemedlem i AA:s board of trustees, råder det inget tvivel om att Vaillant är biased till AA:s fördel. Trots det lyckas han inte visa någon evidens för att AA fungerar. Läs och döm själva.

Project MATCH: Studie som publiserades 1998 och som syftade till att utröna huruvida behandling bör skräddasys efter individuella behov, eller om det räcker med uniform behandling. Högkonsumerande studenter delades in i tre grupper: 1 .Cognitive Behavioral Coping Skills Therapy, 2 Motivational Enhancement Therapy, 3 .Twelve-Step Facilitation Therapy. Samtliga grupper klarade sig ungefär lika bra, och slutsatsen blev också att det räcker med uniform behandling. Ett problem var att det saknades kontrollgrupp, ett annat att de som hoppade av tidigt i studien var de som klarade sig i särklass bäst.

Arimer, Plamer, Marlatt: En studie från 1999 som visar att tron på sjukdomsbegreppet (AA:s), och övertygelse om totalabstinens, korrelerade med en större benägenhet för fullständiga återfall, efter att ha tagit ett enda mindre.

Ditman, et al: En studie från 1967 där en domare randomiserade (slumpade) dömde lagöverträdare till antingen klinisk behandling, AA-behandling, eller ingen behandling alls (kontrollgrupp). Efter ett år hade 68% av klinik-gruppen, 69% av AA-gruppen, samt 56% av kontrollgruppen återigen blivit arresterade. Ingen statistisk signifikans fanns avseende skillnader i återfalls-ratio, antal därpå följande arresteringar, eller tid förfluten innan dessa arresteringar.

Humphreys and Moos: Studie 2001 som visar att 45% av krigsveteraner var nyktra 1 år efter behandling av professionella 12-stegsterapeuter (ej AA/NA/etc). Den andra gruppen fick KBT och visade 36% nyktra efter ett år. Sämre, alltså, och första studien så här långt som talar till tolvstegsprogrammets fördel. Kom ihåg dock att ingen kontrollgrupp redovisas, det handlar inte om AA/NA/etc, utan professionell behandling av inpatients. Urvalet är heller inte representativt, minst sagt.

Brandsma, Maltsby and Welsh: Studie från 1979 behandlades 260 individer komna själva eller från rättegångar/domstolar eller andra institutioner i 210 dgr. Deltagarna delades slumpartat upp i fem grupper: AA-möten ledda av erfarna icke-professionella, RBT-terapi administrerad av icke-professionell, RBT-terapi av professionella, Insikts-terapi ledda av professionella, samt kontrollgrupp med ingen behandling alls.

Efter avslutad behandling visade en uppföljning tre månader senare att AA-gruppen drack ca 5 ggr mer (binge drinking) vid återfall än kontrollgruppen, och 9 ggr mer äm icke-professionella RBT-gruppen. Icke-professionell RBT visade sig överlag vara en överlägset bättre behandling än AA. Studien visade slutligen, att tvångsremittering till AA inte fungerade särskillt bra.

AA hade den största avhopps-ration. Insikts-terapi och professionell RBT visade de högst rankade drickande-indexen för flest icke-drickande dagar vid 3- resp 9-månaders-uppföljningarna.

SBU:s studie: SBU-utredningens slutsats är att strukturerad behandling är mer effektiv än ostrukturerad, inte att Minnesotamodellen skulle vara den mest effektiva. Professor Anders Bergmark (och nestorn inom svensk evidensforskning) på Socialhögskolan, sågar SBU:s studie jäms med fotknölarna, och menar att den är helt värdelös som vägledning vid frågor om psykosociala åtgärder. Läs artikeln här

Missbrukarvård måste baseras på vetenskap

2011-04-10T11:06:00.001+02:00

Den svenska missbrukarvården har under decennier kännetecknats av ideologiska låsningar. Stelbenta principer har inneburit att misslyckade inslag i vården bevarats. Ett exempel är LVM, tvångsvården för vuxna missbrukare.

Trots bristande vårdresultat har LVM-institutionerna överlevt. Principiella argument om vikten av att samhället skickar rätt signaler har också gjort att effektiva insatser hållits tillbaka. Konflikterna om metadonbehandling och sprutbytesprogram är de tydligaste exemplen.

De största förlorarna är missbrukarna och deras anhöriga. Tusentals människor har gått en alltför tidig död till mötes när politiskt korrekta men ineffektiva insatser getts företräde framför insatser med dokumenterade effekter.

Men även skattebetalarna har anledning att vara missnöjda. Genom åren har många miljarder kronor slängts bort på "behandlingar" som i bästa fall varit verkningslösa. Vissa kommuner skickar till exempel fortfarande missbrukare till behandlingshem som drivs enligt scientologernas lära.

Nu finns ett gyllene tillfälle att ompröva politiken. Under förra mandatperioden tillsattes Missbruksutredningen, ledd av Gerhard Larsson. Det som hittills blivit känt tyder på att han inte har fjärmat sig från de känsliga frågorna. Maria Larsson har beställt utredningen, men har i andra sammanhang tagit avstånd från flera slutsatser, inte minst synen på frågan om skadebegränsning.

Det mest centrala i utredningen är att tillgängligheten till vård måste öka och samordningen mellan olika insatser förbättras. Sannolikt behöver ansvarsförhållandena inom missbrukarvården ändras. Det delade huvudmannaskapet, där socialtjänsten har huvudansvaret medan sjukvården står för medicinska insatser, gör att människor ofta faller mellan stolarna.

Utredningen har betonat att läkemedel för behandling av alkohol- och narkotikaberoende måste utnyttjas mer - en kontroversiell fråga bland många drogpolitiska lobbyorganisationer. Ökad förskrivning är viktigt, särskilt när det gäller moderna läkemedel mot alkoholbereonde. Men det får inte ske på bekostnad av psykosociala insatser.

Att utredningen lyfter frågan om skadebegränsning (harm reduction) är också kontroversiellt, men mycket välkommet. Skadebegränsade åtgärder behöver utvecklas och spridas över landet.

Sprutbytesprogram, en internationellt sett välbeprövad smittskyddsåtgärd, finns alltjämt bara i Skåne, även om frågan nu är högaktuell i Stockholm. Lågtröskelboenden för äldre alkoholister och information om säkrare droganvändning är effektiva insatser, men ses ofta som oförenliga med drogpolitikens övergripande mål. Här finns mycket att lära av andra EU-länder.

Skadebegränsning handlar också om att acceptera andra mål än absolut drogfrihet. Många gånger är minskad dödlighet och förbättrad social situation i fråga om kriminalitet, boende och försörjning både rimligare och bättre behandlingsmål än kategoriska krav på nykterhet och drogfrihet. I Sverige kan återfall leda till att klienter stängs av från såväl vårdinsatser som sysselsättning och boende - ofta med tragiska konsekvenser.

Den höga svenska narkotikadödligheten är till stor del en följd av att vi avstått från att använda oss av effektiva skadebegränsande åtgärder. Det är skamligt, och ovärdigt en modern välfärdsstat.

De problemområden vi nu har tagit upp har i åratal varit välkända bland forskare och många yrkesverksamma. Att trots detta så lite hänt beror på det kunskapsförakt och den förlamande "vi är bäst i världen"-inställning som styrt svensk alkohol- och narkotikapolitik.
En effektiv och human missbrukarvård ställer krav på både politiskt mod och nytänkande hos regeringen och Maria Larsson. Missbruksutredningens förslag är alldeles för viktiga för att gömmas undan i någon låda på regeringskansliet.

ADAM CWEJMAN
CLAUDIA FAHLKE
BJÖRN FRIES
MARKUS HEILIG
BJÖRN JOHNSON
STIG NYMAN
ALICE ÅSTRÖM

Publicerat 10 apr 2011 09:01 Artikel Expressen

Vilka sektkriterier stämmer på AA

2011-04-08T14:34:00.021+02:00

Översättningar från sidan www.orange-papers.org som går igenom vilka sektkriterier AA stämmer in på.

I en sekt har de individuella medlemmarna alltid fel.
Hur stämmer detta in på Anonyma Alkoholister?

(Litteraturexemplen är tagna från Anonyma Alkoholister (Stora boken) 2003 års utgåva, samt Tolv steg och tolv traditioner 2004 års utgåva.)

Man anses ha ett alkoholistiskt tänkande och kan inte avgöra vad som är rätt eller fel. Den som ifrågasätter AA:s budskap och erfarenhet lever i "förnekelse" och är "torrfull".

Relevanta AA-slogans:

"Mitt bästa tänkande tog mig hit."
"Idag har jag ett thinking problem, inte ett drinking problem."
"Var en del av lösningen istället för problemet!"
"Släpp dina gamla föreställningar"
"Du är bara så sjuk som dina hemligheter"
"Det finns en anledning till att Gud gett dig två öron men bara en mun."
"Allt du behöver veta om Gud är att det inte är du!"
"Alkoholen är listig, falsk och stark"

I en sekt finns det ingen väg ut.
Hur stämmer detta in på Anonyma Alkoholister?

Man får lära sig att man inte kan lämna rörelsen för då kommer man att ta ett återfall och dö full. Ofta berättar folk om vänner som lämnat AA och dött, eller som lever "torrfulla" och är bittra och mår dåligt.

"Vi kan bara få behålla det som så frikostigt blivit givet oss om vi ger det vidare".

Man förväntas alltså stanna i rörelsen resten av livet och hjälpa andra, annars kommer det gå illa igen.

"Vi är inte botade från vår alkoholism. Vad vi i verkligheten har fått är en dags villkorligt anstånd. Villkoret för fristen är att vi upprätthåller vår andliga beredskap. Varje dag måste vi omsätta vår förståelse av Guds vilja i alla våra handlingar." - Stora boken, sid 106

"Men beroende av en AA-grupp eller en Högre makt har inte gett några skadliga resultat" - 12 steg och 12 traditioner, sid 34

"Det är visserligen mycket bra med en viss nykterhet, som åstadkommits genom att han erkänt sin alkoholism och varit med på några möten, men detta är långt ifrån detsamma som en varaktig nykterhet, ett förnöjsamt och värdefullt liv. Det är just här som de återstående stegen i AA:s program kommer in i bilden. Ingenting annat än en ständig strävan att arbeta med dessa steg kan leda till det så efterlängtade nya levnadssättet." - 12 steg och 12 traditioner, sid 36

"Ja, ifråga om alkoholen måste jag tydligen bli beroende av AA, men ifråga om allt annat vill jag fortfarande behålla mitt oberoende. Ingenting skall få göra mig till en nolla. Om jag fortsätter att överlämna mitt liv och min vilja i händerna på något annat eller någon annan, vad blir det då av mig själv? Jag kommer att bli som hålet i en hålkaka? Detta är förstås den process genom vilken instinkt och logik alltid försöker understödja egenkärleken och hindra den andliga utvecklingen. Problemet är att detta slags tänkande inte tar någon verklig hänsyn till fakta. Och fakta tycks vara följande: Ju mer villiga vi blir att vara beroende av en högre makt, desto mer oberoende är vi i själva verket. Därför är beroende, som AA uppfattar och tillämpar det, ett sätt att vinna andens sanna oberoende." - 12 steg och 12 traditioner, sid 33
Läs mer Vi lyder guds vilja eller går under

I en sekt finns ett eget språk och egna definitioner av ord.
Hur stämmer detta in på Anonyma Alkoholister?

"Nykterhet" betyder inte "att inte dricka" eller att vara fri från sprit. Istället är ordet laddat med värden såsom en känsla av lugn, tacksamhet, sinnesfrid och acceptans. Motsatsen är "torrfull". Enda sättet att uppnå AA:s "nykterhet" är genom att gå på möten och arbeta med stegprogrammet.

"Tillfrisknande" betyder, ironiskt nog, att man aldrig blir frisk. Man är ständigt i tillfrisknandeprocessen. Denna upprätthålls förstås genom mötesgående och stegarbete.

"Ödmjuk" betyder att acceptera sjukdomsbegreppet och AA:s lösning.

"Kapitulera" betyder inte att erkänna spritens skadeverkningar i det egna livet och därefter ge upp den. Istället betyder det att ta till sig AA:s program till 100% och "bli villig att göra vadsomhelst".

"Förnekelse" borde betyda att man inte ser hur spriten skadar en. Istället betyder det att man inte ser att man är permanent känslomässigt sjuk och torrfull och behöver AA:s program.

"Spela Gud" betyder att man sköter och styr sitt eget liv som man själv önskar. Inte ett populärt sätt att tänka i AA!

"Osjälvisk" måste inte vara en dålig sak. Men i AA är det ofta liktydigt med att rekrytera nya medlemmar genom 12-stegsarbete och hjälpa andra alkoholister. Underförstått är detta den bästa formen av osjälviskhet.

"Föra budskapet vidare till andra alkoholister" borde betyda att man visar andra att det går att sluta dricka. Men i själva verket avses att rekrytera nya medlemmar som ska bli nyktra på AA-vis. "Välkommen till dig som är ny. Du är den viktigaste personen här idag, för utan nykomlingar dör AA och då kan jag inte vara nykter." Detta sägs nästan varje gång en ny person kommer till mötet.

Sekter använder sig av en nedbrytande teknik som kallas "kognitiv dissonans".
Hur stämmer detta in på Anonyma Alkoholister?

På mötena och av en del sponsorer får man höra en slogan som lyder "Fake it 'til you make it." Det betyder t.ex. att om man inte har en tro på Gud så ska man be ändå, SOM OM man trodde på Gud. Så småningom utlovas tron komma till en. Man kan också dela på mötena SOM OM man är tacksam, så kommer tacksamheten att infinna sig.

Överhuvudtaget finns ett starkt grupptänk inom AA-rörelsen med slogans, redefinitioner av ord, negativ syn på sin egen tankeförmåga, förenklade lösningar. När man sitter på möte efter möte är det omöjligt att i längden upprätthålla sitt eget tankesystem. Eftersom längtan efter gemenskap kan vara väldigt stark kommer man så småningom att anpassa sitt tänkande till gruppens. Speciellt eftersom man får veta att det kommer sluta illa om man inte gör det. Att börja låta alla delar av sitt beteende, tänkande och känsloliv verka i riktning mot AA kommer ge störst "fördel" och balans.

Sekter inplanterar rädslor och fobier i människor.
Hur stämmer detta in på Anonyma Alkoholister?

Man får lära sig att man kommer ta ett återfall och dö full:

om man lämnar AA
om man inte gör de 12 stegen
om man går på för lite möten
om man inte gör som sin sponsor säger
om man tänker för mycket själv

"Min vän hade betonat det absolut nödvändiga i att jag tillämpade dessa principer i alla mina angelägenheter. Det var speciellt viktigt att arbeta med andra på samma sätt som han hade arbetat med mig. Tro utan handling är död, sade han. Hur förfärande sant var inte detta för en alkoholist!"

"För om en alkoholist försummade att förbättra och utveckla sitt själsliga liv genom arbete och självuppoffring för andra, skulle han inte kunna överleva de oundvikliga prövningar och perioder av svaghet som låg framför honom. Om han inte arbetade med sig själv och andra skulle han säkerligen börja dricka igen, och om han drack, skulle han med all säkerhet dö. Då skulle tron i sanning vara död. För oss alkoholister är det just på det sättet." - Stora Boken, sid 42-43

Utåt sett presenterar sig AA som en självhjälpsgrupp där allt är frivilligt. Man går på möten så lite eller ofta man önskar och slutar när man känner för det. Det är dock inte samma sak som man får lära sig på mötena. Ingen hindrar dig förstås fysiskt från att lämna AA, men den inprogrammerade rädslan är till slut så stor att du kommer stanna självmant.
Läs mer Vi lyder guds vilja eller går under

I sekter står man alltid i skuld till rörelsen.
Hur stämmer detta in på Anonyma Alkoholister?

En vanlig slogan är: "Du måste ge det vidare för att få behålla det!"

Gruppen gjorde dig till den du är, AA gav dig allt du har, så nu har du skyldigheter gentemot gruppen.

Teorin går ut på att de positiva känslor man byggt upp snart förvinner och förvandlas till ett tomt hål om man inte ständigt hjälper andra.

En av de värsta stämplarna man kan få är att vara "självisk". Själviskheten anses vara grunden för drickandet och "sjukdomen". På mötena pratar folk ständigt om hur själviska de är, och att detta är deras stora problem. Så det bästa sättet att demonstrera sin tacksamhet och osjälviskhet är förstås att ägna så mycket tid som möjligt till att hjälpa andra.

Ledaren har alltid rätt och hämtar sin inspiration från Gud.
Hur stämmer detta in på Anonyma Alkoholister?

De 12 stegen är ledaren i AA. Närmast i hierarkin under programmet finns de som är de starkaste försvararna av det. De är i varierande grad ledare och tongivande inom AA.

Eftersom en av AA:s grundare, Bill W, var den som skrev merparten av Stora boken (d.v.s. de 12 stegen) kan även han anses vara ledaren för AA. Det finns en stark tendens att betrakta programmet som inspirerat av Gud - att Gud genom Bill W skänkte alkoholisterna en ofelbar lösning. Läs mer Att sålla agnarna från vetet

Vi lyder guds vilja eller går under
Sektliknande drag hos en tolvstegsgrupp

Tolvstegsrörelsens psykologi
Är anonyma alkoholister en sekt?
Vad är Mind Control?
Har du en närstående i en manipulativ rörelse?
Vilka går med i en sekt?
Lyssna på AA-möten

AA Protokoll: Vår Gemensamma Välfärd

2011-04-08T03:07:00.000+02:00

AA Protokoll: Vår Gemensamma Välfärd

Vår Gemensamma Välfärd

2011-04-08T02:54:00.001+02:00

AA Protokoll: Vår Gemensamma Välfärd

Kontakta oss

2011-04-06T00:14:00.004+02:00

MBRP - Mindfulness-Based Relapse Prevention

2011-04-05T18:36:00.006+02:00

Mindfulness Baserad Återfalls Behandling

(MBRP; Bowen, Chawla and Marlatt, 2010) Är en novel behandlingametod utvecklad på Washingtons universitet för individer som håller på att tillfriskna från beroendebeteenden.

Programmet är designat för att bringa medveten närvaro till individer som lider av mentala beroende fällor, syftet med MBRP är att skapa ökad medvetenhet om "triggers", vanemässiga mönster, och ”automatiska” reaktioner som verkar kontrollera många av våra liv.

Att praktisera dessa tekniker skapar förmågan att pausa, observera vår nuvarande upplevelse, och skapa medvetande om dom olika möjligheter till val som vi har framför oss i varje given situation. Vårt huvudmål och syfte är, att jobba mot en större frihet från våra djupt ingrodda och oftast katastrofalt skadliga vanor.

I likhet med Mindfulness-Baserad Kognitiv Terapi för depressioner, så är MBRP designat som ett eftervårdsprogram som integrerar mindfulness övningar och principer med kognitiv beteende baserad återfallsprevention.

I våran erfarenhet, så är MBRP bäst lämpad för individer som redan genomgått en grundbehandling och som önskar bibehålla sina behandlingsframsteg och önskar vidareutveckla den livstils förändring och som stöttar och vidmakthåller deras välmående och tillfrisknande.

Dom primära målen med MBRP är:

1. Utveckla en medvetenhet om personliga triggrar och vanemässiga reaktioner, och lära sig sätt att pausa i dessa till synes automatiska processerna.

2. Förändra vårat förhållande till obehag, lära sig att upptäcka utmanade känslomässiga och fysiska upplevelser och reaktioner samt förhålla sig till dom på ett skickligt och bemästrande sätt.

3. Utveckla och nära ett icke fördömande och omtänksamt förhållningssätt till sig själv och våra upplevelser.

4. Bygga upp en livsstil som både stöder mindfulness i praktik och tillfrisknande.

Mindfulness-Based Relapse Prevention For Addictive Behaviors (inbunden) A Clinician's Guide av Sarah W Bowen, Neha Chawla, G Alan Marlatt. This authoritative book presents an innovative relapse prevention program that integrates mindfulness practices with evidence-based cognitive and behavioral strategies.

Besök hemsidan

Kritiska böcker om Tolv Steg

2011-04-05T11:59:00.000+02:00

More Revealed: A Critical Analysis of Alcoholics Anonymous and the Twelve Steps by Ken Ragge Läs boken online

[More Revealed] will be a shock to many people because it reveals facts they would rather not know. But the shock, I have no doubt, will be a healthy one."
-- Alice Miller is famous as author of The Drama of the Gifted Child, For Your Own Good: The Hidden Roots of Cruelty in Childrearing and the Roots of Violence, and Breaking Down the Wall of Silence among other books.

The Real AA: Behind the Myth of Twelve Step Recovery (See Sharp edition title) by Ken Ragge Läs boken online

Twelve Step Horror Stories: True Tales of Misery, Betrayal and Abuse in NA, AA
and 12-Step Treatment
edited Rebecca Fransway, Ed.
Läs boken online

12-Step Horror Stories graphically reveals America's most under-reported scandal — that 12-step groups and 12-step treatment are usually ineffective and all too often are actively harmful

Alcoholics Anonymous: Cult or Cure?
by Charles Bufe Läs boken online

( The Heretic's Handbook of Quotations , See Sharp Pr., 1988) scrutinizes Alcoholics Anonymous, delving into the organization's origins and development. Tracing its roots to the Oxford Group movement, which was a revival of the Church of England begun in 1833, he demonstrates how major tenets of AA are derived from Oxford Group principles.

Resisting 12-Twelve Step Coercion: How to Fight Forced Participitation in AA, NA or 12-Step Treatment
by Stanton Peele and Charles Bufe with Archie Brodsky
Läs boken online

Every year 1,000,000 Americans are coerced into Alcoholics Anonymous, Narcotics Anonymous, and 12-step treatment. Many of these people are neither alcoholics or drug addicts. Even for those who do abuse alcohol or drugs, coerced treatment does little good, and often amounts to little more than religious indoctrination.

Saints Run Mad
by Marjorie Harrison
Läs boken online

First published in 1934, "Saints Run Mad" is a cricism of the Oxford Group written by an Episcopal Church lady that reads very well as a criticism of the 12-Step groups of today. While "Frank" (Frank Buchman) is gone and not a word is said any more of the Absolutes, the madness carries on today. Written from a decidedly Christian perspective, it exposes the arrogance, hypocracy, and harm done, not only of 70 years ago but in AA and the other Step groups today. You hardly need be Christian to appreciate her honesty, candor and wit. But if you are, even better. — Ken Ragge, Author of More Revealed aka The Real AA

Soul Surgery
by H. A. Walter
Läs boken online

In the 1920s and 30s, a new convert to the Oxford Group could buy this do-it-yourself manual for a few pennies and immediately set to work winning new converts. Supposedly a Christian document, the essence of the book has nothing to do with Christianity but with Buchmanism and the details of their "scientific" program of "soul surgery" or cult indoctrination techniques. The basic fundamental "scientific" principles are greatly refined and still used in modern-day Step groups. — Ken Ragge, Author of More Revealed aka The Real AA

What is the Oxford Group?
by The Layman With the Notebook
Läs boken online

Another book written in the early thirties plainly shows where much of A.A. came from a few years before modern-day A.A.'s claim A.A. began. In the first few words, one will see A.A.'s "the spiritual principle of Anonymity" before there was an A.A. (the book was written anonymously) and a description of the Oxford Group not much different from the way modern-day A.A. describes itself.

Forum

2011-04-05T10:23:00.001+02:00

Forum startsida

LifeRing - Sverige

2011-04-04T18:09:00.001+02:00

LifeRing startade i USA med anledning av att åtskilliga missbrukare inte kan eller vill relatera till 12-stegsprogrammens religiösa innehåll och kopplingar till gud/högre makt.

Eftersom Skyddsvärnet mött liknande synpunkter från personer som sökt hjälp och med anledning av att Skyddsvärnet slutat med 12-stegsbehandling och gått över till kognitiv beteendeterapi (KBT) och Motivational Interwieving (MI) stod det klart att vi även måste kunna erbjuda en sekulär KBT-baserad självhjälpsgrupp.

Det som skiljer LifeRingmötena från traditionella AA-NA-möten är att LifeRings möten leds av en bestämd mötesledare som har lärt sig LifeRing-modellen.

Konstruktiv kommunikation grunden

Istället för arbetssättet med "sharing" i AA-NA uppmuntras gruppdeltagarna att kommunicera aktivt sinsemellan, ge varandra råd och stöd och att berätta om hur de lyckats upprätthålla fortsatt drogfrihet och nykterhet under den gångna veckan och om hur de planerar för kommande vecka.

Grundena för mötena är konstruktiv kommunikation, att man kan fråga andra gruppdeltagare om råd och stöd för att lyckas med det man föresatt sig.

LifeRing har inga steg, inget uttalat sponsorskap och inga ceremonier eller ritualer. Ledarskapet för gruppen kan bytas ut efterhand som det finns andra lämpliga gruppledare som anmäler sitt intresse. Mötesledare kan när som helst starta upp nya möten.

Vi ska vara en mötesplats

LifeRing har givit ut en detaljerad och ganska omfattande självhjälpsbok som kan beställas från USA och som använder sig av ett sekulärt, kognitivt arbetssätt.

Den finns idag endast på engelska men Skyddsvärnet har medverkat till att översätta det som vi tycker är relevant för svenska förhållanden och som kan vara till god hjälp för dem som kämpar för att upprätthålla nykterhet och drogfrihet.

LifeRing har samma målsättning som 12-stegsprogrammen - att lösningen på beroendeproblemet innebär att man slutar helt och hållet med alla sinnesförändrande droger. LifeRIng kan då vara en mötesplats för personer som aktivt arbetar med att förändra sina liv och sitt beteende i den riktningen. Samtidigt välkomnar vi personer som använder mediciner som är ordinerade av läkare.

LifeRing tar inte ställning i frågan om huruvida gud existerar eller ej. Verksamheten har en sekulär inställning vilket innebär att frågan är privat och inte behöver redovisas på LifeRings möten.

Du är välkommen på onsdagskvällar!

Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm står bakom starten av en ny sekulär självhjälpsgrupp som är ett alternativ till AA-NA´s 12-stegsprogram. Målsättningen är att LifeRing ska bli ett själv-gående nätverk och att Skyddsvärnets direkta stöd ska kunna avslutas inom ett år.

Skyddsvärnet har startat en självhjälpsgrupp på onsdagar 17-18 på Drakenbergsgatan 22, nb till vänster. Det är nära Hornstull. Alla intresserade är välkomna. Ingen förhandsanmälan krävs.

Möten i Stockholm:

Mötestider:
Onsdagar, 17.00-18.00

Adress:
Drakenbergsgatan 22, nb till vänster. Ring på Skyddsvärnets klocka/knapp.
Telefon för info 08-729 17 38

Möten i Malmö

Mötestider:
Tisdagar 18.00-19.00
Fredagar 12.00-13.00

Adress:
RFHL
Almbacksgatan 18
Entré: Hälsingborgsgatan 3

E-post för kontakt:
goran.dahlberg@rfhl.se

Vill du starta en egen grupp?

Om det finns någon professionell behandlare, behandllingshem eller klient som är intresserad av att starta ett LifeRing-möte kan Skyddsvärnets personal bidra med stöd och material. Mer information kan hämtas från LifeRings hemsida www.lifering.com.

DBT

2011-04-04T18:02:00.001+02:00

Dialektisk beteendeterapi, DBT

DBT är en specialinriktad och forskningsstöd behandlingsmodell utformad för och utvärderad på personer med självskadebeteende, kroniska självmordstankar och personlighetsproblematik.

Vanliga psykiatriska tilläggsdiagnoser är depression, ångest med eller utan social fobi, ätstörning, alkohol och/eller drogproblem.

DBT är en kognitiv beteendeinriktad behandling som betonar balansen mellan acceptans och förändring. Att acceptera nuet och att stå ut med ångest, samtidigt som man arbetar för förändring, utan att falla tillbaka i självdestruktivt beteende, formar dialektiken, vilket också ger behandlingen dess namn.

Detta, att fokusera på uppenbara motsägelser, att balansera acceptans mot förändring, är egentligen bara att uppmärksamma ett naturligt sätt att förhålla sig i vardagen. T.ex. hur vi balanserar känslorna mot tankarna, arbete mot fritid, egna behov mot andras behov osv.

Målet med behandlingen är: Att acceptera saker som inte går att ändra, mod att förändra det som är möjligt att förändra och kunskap (vishet) att veta när skillnaden föreligger.

Grunderna för DBT-behandlingen

DBT-Teorin baserar sig på Dialektiskt filosofi, Beteendevetenskap och Zen buddistisk filosofi.

Ordet Dialektik härstammar från Grekiskan och betyder ”Konsten att diskutera”. Man skulle kunna sammanfatta innebörden i begreppet dialektik som ett sätt att ställa argument mot argument för att där igenom komma fram till nya insikter. Dialektik kan också ses som en förmåga att se till bägge sidor av en sak och att förstå företeelsers komplexitet och snabbt skiftande karaktär. I ett dialektiskt synsätt är verkligheten ständigt rörlig och föränderlig, alltså inte dikotom och statisk.

Det krävs en ganska hög grad av flexibilitet och förmåga till anpassning av oss människor för att kunna överleva fysiskt och psykiskt i denna verklighet. Att se dialektiskt på tillvaron kan innebära att se helheter som inbegriper motsägelsefulla aspekter. En person kan samtidigt vara både ful och vacker, både ond och god. Hon kan också sörja och glädjas eller ha rätt och fel på en och samma gång. Tillvaron kan både vara smärtsam och glädjerik och ett beteende kan vara ytterligt destruktivt och samtidigt på ett sätt mycket konstruktivt.

Personer med IPS (Emotionell Instabil Personlighets Störning) klarar i regel inte av att se eller ännu mindre att leva med dessa motsägelsefulla aspekter. Tillvaron för dem kan i stället te sig dikotom – tankar, känslor och beteende åker gunga mellan ytterligheterna på ett obehagligt och svårstyrt sätt.

Med beteende menas: allt en person gör, offentligt och privat, som inkluderar tankar, känslor och handling. Man uppmuntras till att prova nya sätt/vägar att tänka, känna, tala och handla. Vi tror inte att vi kan hjälpa endast igenom insiktsfulla diskussioner, även om det också är viktigt.

I DBT arbetar vi med hemuppgifter, rollspela nya sätt att integrera med dina medmänniskor och praktisera färdigheter som t.ex. att trösta dig själv när du är upprörd eller ångest fylld. Färdigheterna är en viktig del i behandlingen. De lärs ut i grupp, en gång i veckan och den individuella terapeuten hjälper till med träning och att använda färdigheterna i vardagen.

Vi vill hjälpa klienten att identifiera sin styrka och med den som grund, bygga vidare, så att man kan acceptera både sig själv och sitt liv.

Zenbegrepp som används i behandlingen är medvetet närvarande, acceptans, validering, intuition, paradox och upplevande.

Summering: I DBT-behandlingen strävar vi efter att balansera acceptans (validering) och förändring (kognitiva beteendetekniker) genom en dialektisk infallsvinkel.

DBT-Behandlingen

Behandlingen börjar med att klienten blir tilldelad en terapeut, som går igenom orienteringsfasen som beskriver behandlingen, vi träffas en gång per vecka, en timme i taget. Orienteringsfasens längd kan vara varierande ifrån 4 – 10 gånger. Klienten uppmanas sen att ta ställning till om hon/han är villig att binda upp sig för att arbeta under ett år. Om klienten sen vill skriva kontrakt för ett års behandling ser den ut som följer:

En hel DBT-behandling består av flera delar. De som utför behandlingen ingår alla i ett DBT-team som gemensamt träffas i en konsultationsgrupp en gång i veckan för inbördes handledning och för att hålla sig informerade om vad som händer med de klienter som ingår i behandlingen. Alla individualsessioner inspelas på videoband som behandlas konfidentiellt och raderas efter hand.

Klienten tilldelas en individualterapeut och går med i en färdighetsträningsgrupp där det finns två färdighetstränare. En av dem kan ibland vara samma person som individualterapeuten, men det kan också vara två andra terapeuter från DBT-teamet.

Under det första året av terapin inriktas behandlingen på att ge klienter färdigheter för att stabilisera sitt liv. Den Biosociala teorin om borderlinestörning menar att personer med denna problematik har en stor känslomässig sårbarhet och reaktivitet parad med dåliga färdigheter att hantera starka känslor och negativ stress.

Klienter lär sig färdigheter under gruppsammankomsterna, övar dem i gruppen och hemma mellan sammankomsterna. Han/hon får sen hjälp av sin individualterapeut att använda dem i personliga stressituationer dels under individualsessionerna och dels genom det sk. Telefonstödet där klienten får ringa sin terapeut och be om hjälp med färdighetsanvändning i vardagen.

Målet är att förhindra impulsdrivna självmord/försök, allvarliga självskador och livskvalitets- och relationsförstörande beteende, samt att lära sig färdigheterna under verkliga stressförhållanden.

När klienten har tillägnat sig färdigheterna och stabiliserat sitt liv kan man i terapin arbeta med andra mål. Detta sker vanligtvis efter det första året, men kan också påbörjas tidigare om klienten stabiliseras snabbare eller senare om det behövs mer tid för färdighetsträning.

En förutsättning för fortsatt terapi är att man ser framsteg. Ofta har dessa klienter svåra obearbetade trauma som ger upphov till mycket undvikande, svåra känsloåterupplevande, mardrömmar etc. Denna problematik samt andra eventuella problem med ångest, depressioner, missbruk, ätstörningar och relationer, som ofta finns, blir mer möjliga att arbeta med när klienten kan hantera och stå ut i situationer som väcker starka känslor. Denna känslohantering är nödvändig för att kunna genomföra annan behandling. Att man inte tagit hänsyn till detta ses som ett skäl till att många andra behandlingsförsök ofta misslyckats att förbättra klientens funktion och mående.

Prioriteringsnivåer i behandlingen

Reducera och/eller eliminera suicidalt beteende, innefattande: självmordstankar och –försök, självskadetankar och –handlingar.

Reducera och/eller eliminera beteende som stör behandlingen. T.ex. utebli från sessionerna, ej delta aktivt i behandlingen, inte göra hemuppgifter, inte hålla överenskommelser eller andra beteenden som ”bränner ut” terapeuten.

Minska beteenden som förhindrar god livskvalitet. T.ex. ätstörningsproblematik, missbruk, missköta medicinering, störd dygnsrytm, boende problem mm.

Lära färdigheter, för att hantera känslor, etablera och/eller förbättra relationer, hantera vardagliga händelser på ett effektivt sätt för att på sikt skapa ”ett liv värt att leva”.

Reducera elände och lidande genom att identifiera källan till känslomässiga svårigheter.

Även om vi har en holistisk syn, en vetenskapsteoretisk riktning som hävdar att man i första hand skall studera företeelsers helhet och att helheten inte kan betrakas som en summa av delarna, är denna prioritetsordning viktig.

Du har ingen möjlighet att ta emot hjälp, om du inte är i livet!
Du kan inte få hjälp att öka din livskvalitet, om du inte stannar i terapin.

Vi vill hjälpa dig att stanna kvar i behandlingen, så att du kan göra en överenskommelse om att leva och att sluta med det självdestruktiva beteendet. Det är vår övertygelse att nycklarna till ett bättre liv, är att ha stöttande, uppbackande relationer och någon form av meningsfull sysselsättning. Vi förväntar oss att alla som deltar, arbetar för dessa mål.

Varför får en del personer ett självdestruktivt beteende?

Ett nyckelantagande i DBT är att självdestruktivt beteende är inlärt för att klara av outhärdliga, intensiva och negativa känslor. Känslor som skam, skuld, sorgsenhet, rädsla och ilska är en naturlig del av livet men det verkar som en del personer är benägna för att ständigt ha intensiva och negativa känslor.

Ibland verkar det som om hjärnan är programmerad för att uppleva starka känslor, precis som en dyr stereo är programmerad för att producera komplext ljud. Eller, det kan vara så, att flera känslomässiga eller fysiska trauma orsakar förändring i hjärnan, vilket gör den mer sårbar för intensiva känslotillstånd.

Till detta kommer att patienterna ofta har förstämningssjukdomar som depression eller generaliserad ångest, som inte förbättras av mediciner, vilket leder till känslomässigt lidande. Vilken som av dessa, eller en kombination av faktorerna kan leda till det vi kallar känslomässig sårbarhet. En person som är känslomässigt sårbar, tenderar till att ha snabba, intensiva, svårigheter att kontrollera sina känslomässiga reaktioner, vilket gör hans/hennes liv till en ”berg och dalbana”.

Men, extrem känslomässig sårbarhet är sällan den enda orsaken till psykologiska problem. En invaliderande omgivning (ogiltigförklarande/icke bekräftande) är också en bidragande faktor. Vad är då en invaliderande omgivning? I detta fall är omgivningen oftast andra personer. Invaliderande är när personen upplever sig icke bekräftad, dvs. möts utan respekt, uppmärksamhet och förståelse för tankar och känslor.

Exempel på invaliderande är allt ifrån att ett blygt barn retas i familjen till extrema övergrepp, både fysiskt och psykiskt. DBT teorin bygger på antagandet att Borderline problematik uppstår genom samspelet mellan känslomässig sårbarhet och en invaliderande omgivning.

Tillbaka till det blyga barnet: Om ett blygt barn retas av sina syskon eller tvingas in i sociala situationer som det helst vill undvika, kanske han/hon får ett raseriutbrott, för att få andra att förstå budskapet: ”Jag är rädd”. Om blygheten endast tas på allvar då barnet får ett utbrott, lär det (utan att vara medveten om det) att utbrott fungerar.

Barnet har alltså inte blivit validerad för sin känsla: rädsla (blyghet). Validering innebär att tala om för barnet att blyghet är normalt för vissa människor eller att vissa människor är naturligt blyga. Om blygheten är av sådan art att det innebär svårigheter, innebär validering, att föräldrarna hjälper barnet att träna färdigheter för att kunna hantera sociala situationer.

Ovanstående är ett relativt lindrigt exempel. Människor som växer upp med fysiska eller psykiska övergrepp, eller blir ignorerade, kan lära sig mer extrema sätt, för att få omgivningen att ta dem på allvar. Eftersom individen befinner sig i svåra, plågsamma omständigheter, lär han/hon sig kanske att hantera sin känslomässiga smärta, genom att tänka på självmord, skära sig, minska födointaget eller använda droger och alkohol.

En ”ond cirkel” har börjat. Personen är skärrad, ledsen och rädd, ingen lyssnar på henne och hon är rädd för att be om hjälp eller har ”lärt sig” att ingen hjälp finns att få. Hon försöker ta sitt liv. Sedan, transport till sjukhus, inläggning och omhändertagande, hennes ”smärta” tas på allvar och hon lär sig (utan att vara medveten om det) att andra människor endast förstår hur dåligt hon mår, då hon försöker ta sitt liv.

Upprepat självskade/självmordsbeteende blir resultatet om detta är enda sättet för personen att må lite bättre eller för att andra att förstå hur svårt hennes liv och lidande är.

Drogterapeuter kan få ny utbildning

2011-04-04T11:09:00.000+02:00

Alla behandlingshem ska certifieras och en nationell yrkeshögskolelinje för alkohol- och drogterapeuter inrättas. Det tycker regeringens enmansutredare Gerhard Larsson.

Tidigare under året har Gerhard Larsson flaggat för att införa en certifiering för behandlingshem och en legitimation för personalen. Nu lyfter han även frågan om en nationell utbildning för personalen på behandlingshemmen.

Jimmy Blondin, informatör på Attendo individ och familj, gillar Gerhard Larssons idéer. – Men vad det gäller utbildningen måste man se till att det blir schyst mot dem som redan jobbar. Annars är jag är helt för att behandlingshemmen ska certifieras och ha en evidensbaserad verksamhet, säger han.

Att ta fram en nationell yrkeshögskolelinje med inriktning på alkohol- och drogproblematik är ett led i att höja behandlingshemmens status, liksom att införa en certifiering för behandlingshem, menar Gerhard Larsson.

Certifieringen skulle innebära krav på behandlingshemmen att använda sig av kunskapsbeprövade metoder och att visa upp resultaten. Resultaten ska sedan sammanställas i ett öppet kvalitetsregister där behandlingshemmen får redovisa vilka insatser de kan erbjuda och vilka resultatet de givit. – Det är en fråga om överlevnad för branschen.

Inom andra områden, exempelvis cancersjukvården, är det naturligt att presentera resultatet av behandlingen. Men inom missbrukarvården är det inte så, säger Gerhard Larsson, som på regeringens uppdrag utreder hur morgondagens missbrukarvård ska se ut.

SKTF ställer sig positiva till tankarna om certifiering av behandlingshemmen och högre krav på utbildning bland personalen. – Jag tror att vi måste säkerställa behörighetskraven på personalen som jobbar med missbrukare, säger Yvonne Ahlström, socialpolitiskt ansvarig på SKTF.

Certifieringen av behandlingshem och yrkeshögskoleutbildningen för anställda är några av de förslag som Gerhard Larsson överväger att lägga fram för regeringen. Utredningen som han håller på med ska vara klar i november nästa år. Källa

Gerhard Larsson inspelad på IOGT-NTO-Gården 2011-01-13

2011-04-04T11:03:00.000+02:00

Så ska missbruksvården bli bättre

2011-04-03T14:54:00.008+02:00


	Gerhard Larsson utreder missbruks- och beroendevårde

STOCKHOLM Mer medikalisering, mindre tvång – mer frivillighet, vårdgaranti, ökat ansvar för landstingen. Förslagen som regeringens särskilda utredare Gerhard Larsson avser lägga i vår börjar klarna. ”Det behövs förändringar, svensk missbruksvård är inte i världsklass tyvärr ”, säger han till Drugnews.

Drugnews har följt utredaren på seminarier senaste veckan (ett med drogrestriktiva folkrörelser, ett arrangerat av SKTF-facket och privata vårdföretaget Attendo) när han delger sina ”funderingar” inför slutbetänkandet till regeringen i april. Uppdraget är en översyn av svenska missbruks- och beroendevården – vilka som omfattas, vårdens innehåll, vem ska ansvara.

Han ger en dyster bild av problem med alkohol, narkotika, doping och läkemedel. En halv miljon människor missbrukar preparaten (330 000 alkohol, 77 000 narkotika, varav 29 500 grava missbrukare, 65 000 är läkemedelsberoende och 10 000 använder regelbundet dopingmedel). Totalt har nära en miljon svenskar ett ”riskbruk” eller missbruk, enligt utredningens kartläggning.

– Alkohol- och narkotikamissbruket har ökat senaste decenniet. Minst 2 600 personer dör årligen till följd av missbruk, åtta av tio våldsbrott är alkoholrelaterade, samhällets kostnad för missbruket är cirka 150 miljarder, medan bara cirka 17 miljarder satsas på vård och behandling, säger Gerhard Larsson.

– Fler måste få rätt hjälp tidigare, idag känner kommuner och landsting bara till en av fem personer med missbruksproblem. Missbruksvård är lönsamt för samhället, säger han.

Han tror att en ökad satsning med några miljarder på beroendevården skulle kunna ge tillbaka mer, både i form av minskat personligt lidande och lägre samhällskostnader med kanske 10-25 miljarder per år om ett tiotal år.

Med ”diskussionspromemorior”, utspel i media och bollplank av forskare, experter och ideella organisationer försöker han styra sig genom den laddade drogpolitiken.

Han har fått lovord för att vilja sätta individen i centrum, få välja behandling och utlovas vårdgaranti – att utredning om vårdbehov inleds inom viss tid, annars kan personen söka hjälp hos på annat ställe och skicka notan till hemorten.

Vårdbehövande hamnar idag mellan stolarna, särskilt om de har dubbeldiagnoser som missbruk och psykiska besvär. Även tvångsvården dras med problem och ojämnt utnyttjad i landet – nu är cirka 300 personer intagna på LVM-vård för missbruk, men nära varannan har även psykiska problem. Och av de 1500 intagna enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård har över hälften även missbruksproblem. Vårdformerna är dock inte anpassade för båda diagnoserna.

Utredaren vill i sex huvudlinjer särskilt få tillstånd:

• tidigare upptäckt och insatser. Skolan bör bli mer uppmärksam, fältassistenter arbeta bland ungdomar, och primärvård och företagshälsovård ställa frågor om dryckesvanor med mera;

• säkra kvaliteten i den vildvuxna behandlingssektorn, införa auktorisation för personal och vårdhem. Det räcker inte med bara engagemang, utan ska krävas legitimation. Nationell utbildning för läkare, psykologer och socionomer om beroende. Dessutom specialistutbildning, utökad forskning och start av kompetenscentra;

• effektivare organisation och tydligare ansvar. Landstingen får huvudansvar för medicinskt och psykosocial behandling, medan kommuner får sköta rådgivning, ungdoms- och familjemottagningar, eftervård med boende och sysselsättning.

• vårdens innehåll förbättras – särskilda behov för kvinnor, barn och unga, anhöriga. Självhjälpsgrupper som Anonyma Alkoholister kvar, stärka idéburna sektorn. Mer ”skadebegränsande insatser” som tillnyktringsenheter, sprutbyten, lågtröskelboende, utökad läkemedelsbehandling runt landet (mer Naltrexon till alkoholister och Metadon/Subutex till heroinister), även i Kriminalvården.

• rättssäkrare tvångsvård. Markera ny epok genom att byta begreppsnamn till ”vård utan samtycke”. Men att ”med samtycke” i öppenvård ska bli vanligare i vårdkedjan.

• stärka individens ställning. Vårdgaranti införas, brukarinflytande lagregleras, inte bara erbjuda tolvstegsmodell, ”krav på gott bemötande i vården” för att förbättra inställningen till ofta utsatt personer.

Vad gäller ansvaret missbruksvården, så vill Gerhard Larsson egentligen flytta över hela ansvaret till landstingen. Men landar ändå i en fortsatt delad variant.

– Många små och medelstora kommuner har svårt att klara dessa kostnader, medan landsting ofta har starkare ekonomi. De flesta länder har en huvudman, men då det finns en tradition av delat ansvar i Sverige och SKL har fortgående projekt, så lutar jag åt denna modell. Men det behövs då en tydligare reglering, säger han.

Gerhard Larsson föreslår därför att landstingen får ansvar för utredning och medicinsk och psykosocial behandling, medan kommuner får sköta stöd och eftervård.

Men det är något som ändå möter oro. Fackförbundet SKTF med cirka 10 000 lågavlönade medlemmar i sektorn varnar för att socialt arbete inte får nedvärderas och kunskap tappas.

– Svenska missbruksvården behöver helhetssyn och bredd med uppsökande, stöd och behandling. Det riskerar gå förlorat med en sådan uppdelning, säger Yvonne Ahlström, socialpolitiskt ansvarig hos SKTF.

Privata sektorn dominerar bland landets cirka 300 behandlingshemmen. Man välkomnar en certifiering i branschen och vill vara med även i framtiden och konkurrera för ”att utveckla mångfald, effektivitet och kvalitet”. Däremot vill Kari Fryklund, förbundsdirektör på Vårdföretagarna, inte gärna tala om vinsten.

Några ifrågasätter om psykiatrin bör ha ansvaret för missbruksvård, utifrån att det finns personer med beroende, men som i övrigt psykiskt friska, skulle placeras där och uppleva det som kränkande.

Vad gäller den omstridda substitutionsbehandlingen – att ge drogberoende andra narkotikaklassade läkemedel – så vill alltså Gerhard Larsson både utvidga den till fler personer, till fler platser i landet och inom kriminalvåren.

– Detta för att rädda liv och att det idag är mycket ojämnt utbud i landet. Idag får cirka 35 procent av landets omkring 10 000 - 12 000 heroinberoende Metadon eller Subutex, medan tre av fyra får det i andra välutvecklade länder och där dödligheten är något lägre, säger han.

Men att ge heroin till grava missbrukare, som Danmark inlett och Norge överväger, stänger han dörren till. Andra försök visar inte avsedd effekt och dessutom är det politiskt omöjligt i Sverige, resonerar Gerhard Larsson.

Utredaren ser ingen risk att den drogfria vården skuffas undan vid en ökad medikalisering. Men ansvariga för Kriminalvårdens tolvstegsprogram säger till Drugnews att läkemedelsassisterad behandling är svår att kombinera med drogfri. Redan idag ökar förskrivning av rogivande under strafftiden och fångar erbjuds narkotikaklassade läkemedel före frigivningen, vilket flera har svårt att motstå.

Fler är kritiska till behandling med narkotikaklassade läkemedel.

– Man byter bara ut en drog mot en annan. Från början talades om att substitution skulle vara tillfällig för att sedan fasas ut. Nu är man ärligare och talar om en ofta livslång förskrivning. Det förekommer också ett stort läckage från programmen till illegala marknaden av Subutex, som blivit ett större problem än heroin idag – även bland ungdomar, säger Lasse Liljegren, Kriminellas revansch i samhället, till Drugnews.

Även i Gerhard Larssons egen expertgrupp höjs också varnande finger. Bengt Svensson, professor i socialt arbete på Malmö högskola, försvarar en utbyggd substitutionsbehandling, men tycker inte att den bör dominera.

– Svängningarna är stora i svensk missbruksvård, nu går vi mot en medikalisering. Jag har inget emot att de som behöver får Metadon och Subutex för att rädda liv. Men det får inte tränga undan den drogfria behandlingen, säger han till Drugnews.

Bengt Svensson tycker att Sverige mer borde forska och utveckla drogfri behandling som ett exempel att kunna visa upp internationellt.

• Inom kort avser Gerhard Larsson lämna ett nytt delbetänkande, ”Missbruket. Kunskapen. Vården”. Vad missbruksvårdsutredningen i slutänden föreslår återstår att se. Källa

Kraftaverk - Varsam eller traditionell?

2011-04-02T19:54:00.052+02:00

Klienter som söker ett sekulärt behandlingsalternativ från de traditionella 12-stegbehandlingarna - hänvisas ofta till Kraftaverks behandlingshem.

"Behandlingen anpassas efter klientens behov och grundar sig på varsam 12-stegs behandling kombinerad med gestaltterapi och rationalterapeutiska/kognitiva metoder". Källa Kraftaverk

Vid en enklare research framgår det tydligt att Kraftaverk inte är en varsam 12-stegsbehandling utan en traditionell tolvstegsbehandling.

Sammanfattning av 12-steg i behandling

"Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram har visat sig vara ett suveränt sätt att hjälpa
människor nå frihet från beroende. Programmet är verksamt genom den
andliga/existentiella utvecklingsprocess som de 12 stegen beskriver och genom
deltagande i självhjälpsgrupperna. Vår behandlingsfilosofi bygger till stora delar på
grundtankarna i detta program och våra klienter åker på möten flera gånger i veckan som ett led i behandlingen". Källa Kraftaverk

Klienter genomgår följande process

Alla klienter på Kraftaverk deltar i minst tre AA/NA möten per vecka och arbetar med de första 7-12 stegen i AA´s program under sin vistelse på behandlingshemmet.

Arbete med steg 1 i Anonyma Alkoholisters/ Narkomaners program.

Klienten arbetar med steg 2 och 3 i Anonyma Alkoholisters/ Narkomaners program.

Klienten arbetar med steg 4 och 5 i Anonyma Alkoholisters/ Narkomaners program.

Detta arbete kan jämföras med steg 6 och 7 i Anonyma Alkoholisters/Narkomaners program.

Par- och familjesamtal fortsätter och dessa kan jämföras med arbete med steg 8 och 9 i Anonyma Alkoholisters/Narkomaners program. Källa Kraftaverk

"Vad vi kan se har återfallsbehandlingen tillsammans med de lärdomar själva återfallet
försett dem med, gett de två personer som redan genomgått den en starkare grund för
att fortsätta tillfrisknandet. Främst har den gett dem en tryggare förankring i
självhjälpsgrupperna, AA och NA". Källa Kraftaverk

"Vi använder oss av 12 stegsorienterade behandlingsinslag och hänvisar alla våra klienter till Anonyma Alkoholisters och Narkomaners självhjälpsgrupper". Källa Kraftaverk

Tvång att deltaga i AA/NA

Genom ett telefonsamtal bekräftar personal på Kraftaverk att patienterna besöker AA/NA möten flera gånger i veckan. Om patienten vägrar besöka AA/NA blir patienten utskriven med omedelbar verkan.

Man berättade även att samtliga i personalen är AA/NA medlemmar.

Uppgifter från Yrkesregister Sverige

Minnesotamodellen (även känd som tolvstegsbehandling eller tolvstegsmetoden) är en psykosocial behandlingsform som bygger på anonyma alkoholisters synsätt och dess tolv steg. I behandlingen ingår reguljära möten inom olika tolvstegsprogram, som det sen är meningen att klienten skall fortsätta gå på även efter behandlingen. Metoden togs fram av den Minnesotabaserade Hazelden Foundation 1949.

Ursprunget till Minnesotamodellen hittar man hos AA, Alcoholics Anonymous, en rörelse vars grundtanke är att en alkoholist hjälper en annan att bli kvitt sitt beroende. Centralt för AA:s syn på beroendet är att det handlar om en obotlig men behandlingsbar sjukdom. En alkoholist är kraftlös inför alkoholen, har förlorat kontrollen över drickandet och kan inte förändra sin situation av egen kraft.

Röda Fjäderns reklamfilmer

2011-04-02T16:01:00.021+02:00

Många som såg Röda Fjäderns reklamfilmer trodde det var ett skämt!

För 5:e gången har Lions arrangerat en Röda Fjädernkampanj.
Under 2009 var Röda Fjädernkampanjen till förmån för forskning kring beroendesjukdomar. Hjärnfonden var förmånstagare.

Målet med Röda Fjädernkampanjen var att sprida kunskap om beroendesjukdomar och att samla in pengar till forskningen.

Spelberoende är en sjukdom

Alkoholberoende är en sjukdom

Kaotiskt läge på Nämndemansgården 12-steg

2011-04-02T13:29:00.004+02:00

Socialstyrelsen riktar idag kritik mot Nämndemansgården

Ungdom Tyresö - som tar emot flickor med missbruksproblem. Efter ett klagomål på verksamheten gjorde Socialstyrelsen en oanmäld inspektion i december förra året. Då visade det sig att behandlingen var kraftigt eftersatt.

Såväl personal som flickor beskrev en akut situation, där flickorna fått för stor makt i förhållande till personalen.

– Det var en kaotisk situation, säger Karin Jaensson, inspektör på Socialstyrelsen. Det saknades personal och tillräcklig ledning. Flickorna fick inte den behandling de utlovats och var i stor utsträckning hänvisade till sig själva och varandra.

Socialstyrelsen påpekade redan i ett beslut i juni 2010 brister i vården vid Nämndemansgården Ungdom. Dessa har i huvudsak inte åtgärdats och nya problem har tillkommit sedan dess. Socialstyrelsen ser allvarligt på att Nämndemansgården trots den kaotiska situationen skrivit in nya ungdomar i verksamheten innan de kommit till rätta med bristerna.

Nämndemansgården ska senast den 21 maj skriftligen redogöra för hur verksamheten ska komma till rätta med bristerna.

Källa
Beslutet Pdf

Skarp kritik mot behandlingshem för flickor

Personal på behandlingshemmet Nämndemansgården i Tyresö har förlorat kontrollen över verksamheten, enligt en rapport som Socialstyrelsen gjort. Både personal och flickorna på hemmet har berättat att vården är eftersatt och att det är för få anställda.

Nämndemansgården i Tyresö har förlorat kontrollen över verksamheten. Hemmet får svidande kritik efter en granskning som Socialstyrelsen gjort. Karin Jaensson är inspektör. Reporter Baris Kayhan.

– Alla beskrev en kaotiskt situation där ungdomarna till viss del tagit över verksamheten och att de inte fick den behandling som de skulle få. Tagit över på så sätt att personalen inte riktigt kontroll över vad de gjorde. De gjorde lite som de tyckte, säger inspektör Karin Jaensson.

Nämndemansgården tar emot unga kvinnor mellan 16 och 21 år med missbruksproblem. Hemmet ligger idyllisk till med egen sjötomt invid Drevviken. Tanken är att patienterna i lugn och ro ska koncentrera sig på att bli friska.

Men enligt Socialstyrelsen, som gjorde en inspektion på hemmet i december förra året, är mycket annat än idyllisk. Kritiken är svidande. Både personal och flickor på hemmet berättar att vården är eftersatt, det är för få anställda och flickorna fått för mycket makt i förhållande till personalen.

Trots kritiken från Socialstyrelsen fortsatte hemmet att skriva in tre nya flickor.

Omdömeslöst, menar Socialstyrelsen.

– Ja, det tycker vi är dåligt omdöme att göra det. I den kaotiska situation som var då runt jul borde de inte ha skrivit in nya ungdomar, säger inspektör Karin Jaensson.

Nämndemansgården har nu två månader på sig för att komma med åtgärder för att förbättra verksamheten.

Radio Stockholm har varit i kontakt med de ansvariga på Nämndemansgården som avböjer att medverka i en intervju, men som hälsar i ett skriftligt meddelande att tillfälliga problem har fått alltför stort genomslag i handläggarnas beskrivning av verksamheten.

Men faktum är att det inte är första gången som hemmet får kritik. Sedan 2006 har Socialstyrelsen vid upprepade tillfällen påpekat brister på hemmet.

Trots det har problemen snarare ökat, anser Socialstyrelsen.

– Ja, vi får se vad som händer nu efter det här beslutet som vi fattat. Men vi har inte bedömt att läget är sådant att vi ska stänga verksamheten, säger Karin Jaensson.

Den 23 mars 2011 kl. 08:34

Källa

Kvacksalvare - Korpbergets 12-stegsbehandling

2011-04-01T18:09:00.019+02:00

Läs mer om Korpberget - Professionell tolvstegsbehandling (Video)

"Det blir en slags sekt"

AA Protokoll

2011-03-27T17:30:00.001+02:00

AA Protokoll: Servicekonferensen 9-11 april 2010

SchemaTerapi

2011-03-27T15:04:00.003+02:00

Vad är Schematerapi?

Brukar du fastna i destruktiva förhållanden, är du konstant svartsjuk, är du ständigt rädd för att bli avvisad och övergiven av vänner och partners?.

Faller du ofta in i gamla negativa mönster som du inte lyckas bryta, har du svårt att kontrollera känslor och impulser?.

Känner du dig tom och likgiltig, har du höga krav på dig själv att lyckas och duga inför andra, har du ett omättligt bekräftelsebehov, plågas du av återkommande skam och skuldkänslor?.

Är du självanklagande, känner du dig som en dålig människa? I så fall kan schematerapi vara något för dig!

Schematerapi är en evidensbaserad, innovativ och integrativ terapiform, utvecklad av den amerikanske psykologen och forskaren Dr. Jeffrey Young i USA. Young arbetade hos Dr. Beck i Philadelphia i slutet av 1970-talet och var där delaktig i utvecklingen av kognitiv terapi.

KBT är idag förstahandsalternativet vid behandling av en rad psykiska problem. Youngs schematerapi kan ses som en vidareutveckling av Beck´s ursprungsmodell anpassad för behandling av mer långdragen och komplex problematik där traditionell KBT inte visat sig effektiv.

Schematerapi innehåller influenser från bland annat anknytningsteori, gestaltterapi och dynamisk terapi. Till skillnad från traditionell KBT har schematerapi bland annat större fokus på barndomserfarenheter och terapialliansen.

Vad är ett schema?

Vårt beteende i olika situationer påverkas till stor del av hur vi i grunden uppfattar oss själva och omvärlden tillsammans med vår samlade erfarenhet av hur vi tidigare bäst hanterat liknande situationer. Uppfattningar och erfarenheter som kan vara både medvetna och omedvetna. Begreppet ”schema” är det samlande begrepp som används för att beskriva dessa fenomen, därmed namnet schematerapi.

”Schema” är ett gammalt vedertaget begrepp inom den kognitiva psykologin, men som hos olika teoretiker ges lite olika innebörd. I schematerapi ser man scheman som abstrakta hypotetiska mönster. Att förtingliga dessa abstrakta mönster, d.v.s. att prata om dem i terapin som något konkret upplevs oftast av både behandlaren och klienten som praktiskt och effektivt då någonting konkret förmedlar att förändring är möjlig.

Vad är tidiga dysfunktionella scheman?

Ett schema är således en metafor för vad vi lärt in om oss själva och omgivningen och hur vi lärt oss hur vi bäst hanterar situationer. Om vi under uppväxten regelmässigt frustreras i våra känslomässiga behov (se beskrivning av behov längre ned) skapas ett obehag som vi måste hantera efter bästa förmåga.

Att påtagligt frustreras i sina behov är för individen förenat med livsfara. Kroppen reagerar med kamp och flykt strategier. Kamp, flykt strategierna kompenserar smärtan i behovsfrustrationen. Att reagera med kamp, flykt strategier är funktionellt i reella situationer av hot och fara.

Men om ett barn regelmässigt utsätts för behovsfrustration automatiseras efterhand strategierna och tenderar att uttryckas även i situationer där det inte längre är påkallat. Om barnet således växer upp och hamnar i ett sammanhang med bättre förutsättningar men fortsätter att använda kompensatoriska strategier i sina relationer hindras behoven från att bli uppfyllda samtidigt som beteendet i sig förstärks.

Ett tidigt dysfunktionellt schema är således ett schema som formats under uppväxten som led av behovsfrustration i nära relationer och som uttrycks regelmässigt i situationer där det inte längre är påkallat. Tidiga dysfunktionella scheman bidrar till formandet av destruktiva livsmönster och därmed ofta del i förekomst av psykisk ohälsa.

Vilka är våra känslomässiga behov?

Schematerapi handlar i grunden om hur en individ förhåller sig till grundläggande känslomässiga behov. Dessa behov går i likhet med exempelvis gravitationskraften att betrakta som allmängiltiga principer människan ständigt måste förhålla sig till, även i stunder då vår uppmärksamhet kanske riktas åt annat håll.

När vi exempelvis hämtar en pall för att byta en glödlampa i taket reflekterar vi inte nödvändigtvis över gravitationskraften även om den är ständigt närvarande, vi fokuserar kanske istället på att byta den trasiga glödlampan. Valet av strategi för att hantera en specifik allmängiltig princip varierar. Strategier som tidigare varit funktionella (fungerat) upprepas. Vad som står oss till buds i en given situation avgör valet av rekvisita dvs. hur vi konkret uttrycker strategin (som pallen i exemplet ovan).

Rekvisitan är i regel utbytbar, grundläggande känslomässiga behov är det inte. Grundläggande känslomässiga behov är biologiskt nedärvda och sett ur ett evolutionärt perspektiv livsnödvändiga. De innefattar bland annat behoven av tillgänglighet till en betydelsefull person för beskydd, omvårdnad, empati, kärlek, validering och någon som även vägleder, konfronterar, utmanar och sätter rimliga gränser.

Att i rimlig grad få känslomässiga behov uppfyllda i sina relationer samt att själv gå i riktning mot behovstillfredsställelse främjar sund psykologisk utveckling och mognad.

REBT - Rationell Emotionell Beteende Terapi

2011-03-27T14:57:00.000+02:00

Rationell Emotiv Beteende Terapi (REBT) menar att emotioner och beteenden framför allt är resultat av kognitiva processer; och att det är möjligt för människan att förändra dessa processer för att modifiera både känslor och beteenden.

Grundaren till REBT på 1950-talet, Dr Albert Ellis, en klinisk psykolog och tidigare psykoanalytiker, menade att psykoterapi, både kunde gå snabbare och bli effektivare, om man förändrade människors sätt att tänka om sig själva, sina problem och sin omvärld. Ur denna insikt skapades REBT som nu är en av de ledande formerna av kognitiv beteendeterapi (KBT).

Teori om samband

REBT framhåller en ”biopsykologisk” förklaringsmodell och menar att det är en kombination av biologiska, psykosociala och sociala faktorer, som samspelar i människors känslor och beteenden. Den mest grundläggande premissen i REBT är att nästan alla mänskliga känslor och beteenden är ett resultat av vad människor tänker, antar eller tror (om sig själva, andra människor och världen i allmänhet).

Det är alltså vad människor tror om en situation eller en händelse, inte situationen eller händelsen i sig, som avgör hur de känner eller beter sig.

REBT argumenterar (tillsammans med andra kognitiva beteenderiktningar) även för att människans biologi påverkar våra känslor och beteenden och naturligtvis att själva händelserna och livsbetingelserna har en signifikant betydelse i sammanhanget.

REBT:s praktiska principer

·        Det grundläggande syftet med REBT är att vid avslutat terapi ge klienterna en frihet att i högre grad kunna välja sina känslor, beteenden och en funktionell livsstil (inom fysiska, sociala och ekonomiska begränsningar); och med en förmåga att använda metoder för självobservation och personlig förändring som hjälper dem att behålla sina färdigheter.

·        Inte alla obehagliga känslor betraktas som dysfunktionella. REBT syftar inte till att ge människor ett ”positivt” tänkande, utan snarare realistiska tankar, känslor och beteenden som står i proportion till de händelser och omständigheter som klienten befinner sig i och erfar.

·        Även om REBT är en ”kognitiv” terapi, så uppmärksammas i mycket hög grad människans emotionella liv. Tänkandet analyseras alltid i relation till individens emotioner.

·        Det existerar ingen ”enda väg” när det gäller att praktisera REBT. REBT är en selektiv eklektisk terapi. Även om REBT använder sig av ”egna” tekniker, så lånar den också från andra terapiinriktningar och uppmuntrar praktiker att använda sin fantasi och uppfinningsrikedom. Det finns vissa grundläggande antaganden och principer, men annars är den fri att anpassa så att den passar terapeutens egen stil eller klientens/gruppens behov.

·        REBT är psykopedagogisk och bygger på ett samarbete mellan terapeut och klient. Klienterna lär sig i terapin att använda REBT på sig själva. Terapeuten diskuterar tillsammans med klienten fram adekvata träningsuppgifter och klienten utför dem. Det finns ingen ”dold agenda” – alla delar i tillämpning klargörs tydligt för klienten. Terapeuten och klienten designar tillsammans hemuppgifterna.

·        Relationen mellan terapeuten och klienten betraktas som mycket viktig och avgörande för att underlätta det terapeutiska arbetet – snarare än att utgöra terapin i sig. Terapeuten visar empati och obetingad acceptans och uppmuntran; men undviker nogsamt aktiviteter som skapar beroende eller som leder till ökat ”behov” av gillande.

·        Emedan REBT är en aktivt vägledande terapi, arbetar terapeuten nästan alltid inom klientens värderingssystem. Nya sätt att tänka pressas inte på klienten, utan utvecklas snarare i ett samarbete.

·        Klienters tidigare liv och erfarenheter betraktas som relevant i det att många irrationella föreställningar har uppstått eller lärts in här; men eftersom avtäckande av tidigare erfarenheter i sig inte hjälper en person att förändra sina reaktioner i nutiden, så ägnar sig inte REBT-terapeuten åt ”psykoarkeologiskt” arbete.

·        REBT är oftast kort och tidsbegränsad och omfattar vanligtvis 5 – 30 sessioner. Ett minimum av tid ägnas åt att införskaffa bakgrund och historiska data: den är uppgiftsorienterad och fokuserar på problemlösning ”här och nu”.

·        REBT är en beteendeterapeutisk metod som lägger tonvikten vid att hjälpa personer att förändra sina känslor och beteenden i olika livssituationer. Denna förändring i sig kan dock utgöra förspelet till att en person blir förmögen att mer effektivt förändra sina omständigheter och miljöer. Med andra ord, REBT hjälper människor att förändra sig själva och de oönskade omständigheter de befinner sig i.

·        REBT är humanistisk, antimoralistisk och vetenskaplig. Människan betraktas som förmögen att själv avgöra vad som är rätt eller fel för dem. Beteenden ses som funktionella eller dysfunktionella, istället för goda eller onda. REBT baseras på forskning och på principerna för logisk empirism, och uppmuntrar vetenskapliga, snarare än magiska sätt att tänka.

·        Slutligen, tonvikten ligger vid att uppnå genomgripande och hållbara förändringar i de underliggande föreställningssystemen, istället för att endast eliminera aktuella symtom. Klienten förses med självhjälpstekniker för att kunna hantera sin framtid på ett mer funktionellt sätt.

·        Behandlinglingen börjar med att man gör en kognitiv beteendeanalys för att kartlägga samspelet mellan grundläggande föreställningar, tankar, känslor, beteenden och samt omgivning. En kognitiv beteendeanalys är individuellt anpassad och den utgör grunden för valet av en lämplig kognitiv beteendeterapeutisk behandling.

Exempel på KBT/REBT metoder:

Exponeringsbehandling: Gradvis exponering inför situationer som man vanligtvis känner en stark rädsla inför och som man undviker.

Kognitiv terapi:Identifiering och kognitiv bearbetning av irrationella föreställningar, negativa automatiska tankar eller slutsatser som leder till självsaboterande beteenden och hindrar individen från att uppfylla sina önskemål.

Social färdighetsträning:Träning i bristande kommunikationsfärdigheter.
Exempel på andra KBT/REBT-metoder: ABC-analys, rollspel, beteendetekniker, avslappning, beteende-aktivering, distraktionsövningar m.m.

Lösningsinriktad psykologi

2011-03-27T10:32:00.003+02:00

Den lösningsorienterade inställningen till att lösa svårigheter utvecklades ur korttidsterapin på 1980-talet. I stället för att fokusera på de problem och negativa delar som finns ligger fokus på lösningen. Medvetet stärker man förhoppningar och mål istället för att fokusera på problem.

Det är ett förhållningssätt som hjälper människor att fokusera på vikten av tydliga och lockande mål samt att skapa idéer om hur dessa ska uppnås. Att vara lösningsorienterad innebär att man fokuserar på det som fungerar hellre än det som inte fungerar. De små framstegen betonas och räknas - det är inte realistiskt att nå målet med det samma och därför är delmålen viktiga.

Frågor som en lösningsfokuserad terapeut ställer kan till exempel vara:

Vilka framsteg behöver du för att övervinna dina problem?
Vilka framsteg har du redan gjort?
Hur förklarar du att du redan har gjort så stora framsteg?
Vilka framsteg skulle du vilja göra redan i nästa vecka?
Hur märker du att du har gjort framsteg?

På så sätt kan människor själva hitta användbara sätt att lösa sina problem på. Lösningsinriktade terapeuter ser också annorlunda på det förflutna än de som ägnar sig åt mer traditionella psykoterapier. Man ser det förflutna hellre som en tillgång än orsaken till det onda. Med ett sådant synsätt blir det också ointressant att söka förklaring och orsak till varför det blivit som det blev.

Metoden betonar att en persons lösning på ett bekymmer måste specialanpassas till just honom och ta hänsyn till och dra nytta av hans resurser och tidigare erfarenheter.

Just att göra individens medveten om sina resurser och hur hon använt dem tidigare betonas (empowerment). Till exempel pekar man på hur man har använt resurserna tidigare och kan göra det igen. Eller på hur man kan nå de resurser man saknar. Kanske kan man kopiera eller låna andras fungerande lösningsstrategier.

Det finns böcker som visar hur lösningsinriktad terapi kan användas vid depressioner, paniktillstånd och fobier eller missbruk. Men också för att förbättra en arbetsmiljö.

Kognitiva och beteendeinriktade terapier

2011-03-27T09:21:00.005+02:00

Vetenskaplig förankring

Kognitiva och beteendeinriktade terapier (KBT) är psykologiska behandlingsmetoder med vetenskaplig förankring och som visat sig vara verksamma vid en rad olika problemområden.

Patienten och terapeuten arbetar tillsammans för att kartlägga och förstå problem i termer av sambandet mellan tankar, känslor och beteenden samt hur detta hänger ihop med patientens aktuella livssituation och hennes/hans livshistoria.

KBT fokuserar vanligtvis på svårigheter i här-och-nu-situationen, och bygger på att terapeuten och patienten utvecklar en samsyn på individens problem. Detta leder sedan till att man fastställer individualiserade, tidsbegränsade mål och arbetssätt för terapin vilka sedan kontinuerligt följs upp och utvärderas.

Ett paraplybegrepp

KBT är ett paraplybegrepp för en uppsättning teorier och tekniker baserade på inlärningspsykologiska principer och kognitiv teori/psykologi där betoningen kan läggas olika. De olika delarna under paraplyet kompletterar, snarare än konkurrerar, med varandra. Terapeuter väljer och integrerar arbetssätt utifrån patientens problem och de delar under paraplyet som de är förtrogna med. I KBT finns metoder som t ex Beteendeterapi, Kognitiv terapi, Schemafokuserad terapi, Mindfulness-baserad kognitiv terapi, Acceptance and committment therapy (ACT), Dialektisk beteendeterapi (DBT).

En samarbetsrelation som utmärks av empati och realistisk optimism

KBT bygger på en samarbetsrelation mellan patienten som är expert på sig själv och sitt liv och terapeuten som är expert på psykoterapi. Praktiskt användbar teori och effektiv metodik kombineras i kognitiv terapi med respekt för komplexiteten i det personliga mötet mellan patient och terapeut. I terapin förväntas patienten arbeta aktivt för att förändra sitt sätt att tänka och sitt beteende i viktiga avseenden. Det här är inte alltid lätt. Det är vanligt att patienten, utöver besvärande symtom, också tyngs av villrådighet, missmod och kanske uppgivenhet i början av kontakten. Därför läggs särskild tonvikt på att samarbetet med patienten utmärks av empati och realistisk optimism. Detta skapar förtroende och tillit och väcker hopp hos patienten om att en bättre tillvaro är möjlig.

Uppmärksammar patientens resurser, intressen och personliga värden

Genom att inte bara kartlägga patientens symtom och aktuella problem utan även resurser, intressen och personliga värden, försöker terapeuten rikta patientens uppmärksamhet mot sina tillgångar. Tanken är att hjälpa patienten att återknyta kontakten med mer positiva aspekter av självbilden, vilket i sin tur ökar motivationen och gör det lättare för patienten att inta en aktiv roll i terapin.

Arbetssättet är strukturerat och målinriktat

Arbetssättet är strukturerat och målinriktat. Terapeuten är aktiv och ställer frågor som hjälper och vägleder klienten att kartlägga och utforska sin livssituation samt sina tankar, känslor, handlingar och deras konsekvenser i sådana nyckelsituationer som är problematiska. Mindre välfungerande handlings- och tankemönster kartläggs och omprövas.

Självkännedom och hanterandestrategier

Arbetsmetoderna är tankeinriktade (kognitiva), känsloinriktade, upplevelseinriktade (gestaltande) och beteendeinriktade. Syftet är att patienten ska öka sin självkännedom och hitta bättre fungerande hanterandestrategier. Till exempel att kunna omvärdera och förhålla sig annorlunda i mänskliga relationer, till egna tankar och känslor samt att bryta beteendemönster som vidmakthåller problem. Vid fobier och andra rädslor kan det handla om att utsätta sig för det man är rädd för (exponering) i stället för att undvika. Kunskapsförmedling i både muntlig och skriftlig form är en viktig del av terapin. I KBT kan många olika tekniker användas utöver de traditionella kognitiva och beteendeinriktade teknikerna, t ex gestaltning och arbete med bild eller hypnos.

Hemuppgifter och praktiska övningar

För en mer djupgående och bestående terapeutisk förändring krävs i regel att patienten kan omsätta de kunskaper som vunnits i terapin i sin vardag. Hemuppgifter har därmed en central betydelse i KBT. Mellan terapitimmarna får patienten i uppgift att iaktta och registrera sina tankar, känslor och beteenden i problemsituationer eller via praktiska övningar prova nya förhållningssätt. Praktiska övningar utförs även direkt i terapirummet, och ibland följer terapeuten med patienten ut ur terapirummet för exponeringsövning.

Tidsramar och form

Tidsramar och form varierar utifrån behov och förutsättningar. Oftast går patienten i terapi en gång per vecka, men i akutskeden kan besöken vara tätare. Det är vanligt att terapitimmarna glesas ut i slutet av terapin. Det är också vanligt att klienten kommer på ett eller flera uppföljande besök efter avslutad behandling. Oftast är KBT en tidsbegränsad korttidsterapi som omfattar 10-25 sessioner, men kontakten kan vara betydligt längre vid mer komplexa problem. KBT bedrivs både individuellt och i grupp. Även kognitiv parterapi finns som en etablerad behandlingsform.

För vem?

KBT är en utprövad och verksam psykoterapiform vid de flesta psykiska störningar samt även vid kroppsliga besvär hos både barn och vuxna. Den breda tillämpbarheten och flexibiliteten gör metoden användbar även vid samlevnadsproblem, missbruk, vid grupproblematik samt i organisationsinriktat arbete. I KBT arbetar man med individer, par, familjer och grupper. Metoderna kan användas för att hjälpa människor oavsett förmåga, ålder, etnicitet, kön och sexuell inriktning. Terapeuten anpassar interventionerna efter patientens (eller gruppens) problem, förutsättningar och mål. Patientens egen nyfikenhet och vilja till förändring har stor betydelse för framgång i terapin.

Hur finner jag en terapeut?

De psykiatriska verksamheterna kan ibland erbjuda KBT på de egna mottagningarna eller förmedla kontakt till privat verksam psykoterapeut. På vissa håll börjar även kognitiv och beteendeinriktad terapi kunna erbjudas inom primärvården. Man kan söka kontakt för egenfinansierad KBT via hemsidan för Svenska föreningen för kognitiva och beteendeinriktade terapier, där legitimerade psykoterapeuter som har auktorisation från föreningen är listade.

MI - Motiverande samtal

2011-03-27T09:16:00.007+02:00

Motiverande samtal (MI) används i behandlingen av alkohol- och drogberoende/missbrukande vuxna och ungdomar.

Att försöka hjälpa människor till förändring upplevs ofta som svårt och frustrerande eftersom många inte gör det som är bäst för dem. Motiverande samtal vänder i stället på perspektivet och frågar ”vad är det som får människor att faktiskt förändra sig och sina liv?”

Används i daglig samvaro och vid behandlingssamtal

Motiverande samtal, MI (Motivational Interviewing), används vid strukturerade behandlingssamtal och som ett allmänt förhållningssätt vid den dagliga samvaron med ungdomar och klienter på institution. Det huvudsakliga målet är att hjälpa människor att komma vidare i en förändringsprocess.

MI beskriver hur vi som rådgivare kan göra för att öka möjligheten till förändring hos klienten. Det handlar dels om att rådgivaren har en samarbetande stil och ser sig som en jämlik samarbetspartner, dels om att söka efter och locka fram klientens egna tankar och idéer om det aktuella beteendet och förändring av detta, och dels om respekt för klientens autonomi och egna förmåga.

Rådgivaren ska visa empati och undvika argumentation

I motiverande samtal finns några grundläggande principer:

Visa empati. Rådgivaren visar tydligt att hon vill och försöker förstå klienten, i första hand genom reflektioner och sammanfattningar.

Utveckla diskrepans. Rådgivaren hjälper klienten att bli medveten om en skillnad mellan hur det är och hur det borde vara utifrån klientens mål och värderingar. Detta är en stark drivkraft för att börja en förändring, förutsatt att klienten har förmåga att genomföra förändringen.

Undvik argumentation. Klientens motstånd respekteras som ett naturligt uttryck för dennes oro eller skepsis inför en förändring. Om rådgivaren argumenterar emot ökar motståndet hos klienten.

Stödja självtillit. Rådgivaren ska visa att hon tror på klientens förmåga att klara av en förändring. Rådgivaren visar också att hon ser och uppskattar klientens ansträngningar. Denna tro på att förändring är möjlig ökar motivationen.

Fakta

Motiverande samtal, MI, är en av de psykosociala behandlingar som Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar för klienter med missbruk av narkotika. Effekten är minskad narkotikaanvändning och förbättrad social situation, och metoden gör att klienterna stannar längre i behandling.

Även när det gäller behandling av alkoholproblem rekommenderas metoden. Här nämns inte MI specifikt men ingår i samlingsnamnet "Motivationshöjande behandling". MI är en del i CRA som är en av de åtta psykosociala behandlingar som riktlinjerna rekommenderar.

Upphovsmännen till MI är William R Miller och Stephen Rollinick.

CRA - Community Reinforcement Approach

2011-03-27T09:11:00.008+02:00

CRA är avsett för vuxna och ungdomar med alkohol- och drogproblem och personer med dubbeldiagnoser, vilket innebär att de har både missbruksproblem och till exempel en psykiatrisk diagnos, som till exempel schizofreni.

CRA är en metod som arbetar både med personens missbruk och med boende, arbete, fritid och sociala kontakter.

Kartlägger tankar som leder till återfall

Metoden innebär att man gör en noggrann kartläggning av vilka tankar och känslor som gör att personen fortsätter missbruka eller återfaller i missbruk. Tanken är att en person som vet vad som påverkar missbruksbeteendet och har lärt sig hur han/hon ska hantera dessa händelser/känslor, kan undvika återfall.

I CRA använder behandlaren Motiverande samtal (MI) för att få en bra kontakt med klienten och öka klientens motivation till förändring. Återfallsprevention används för att identifiera och analysera risksituationer och träna in alternativa sätt att handskas med dessa situationer.

Klienten får lära sig tacka nej

Dessutom används funktionsanalys, färdighetsträning i form av självkontrollträning eller problemlösningsfärdigheter, kommunikationsträning och tacka nej-färdigheter.
Funktionsanalys ska leda fram till att klienten förstår sitt alkohol- eller drogbeteende så att han/hon kan finna alternativ och därmed avstå från missbruket.
Kommunikationsfärdigheter i allmänhet och förmåga att tacka nej till alkohol och/eller droger i synnerhet, tränas bland annat genom rollspel.

Ytterligare inslag i CRA är yrkesrådgivning, familjerådgivning samt utveckling positiva sociala kontakter och sysselsättning som ersättning för den tidigare alkohol- eller drogcentrerade livsstilen.

Fakta

Community Reinforcement Approach, CRA, är en av de psykosociala behandlingar som Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderar för klienter med narkotikamissbruk. Effekten är minskad narkotikaanvändning och förbättrad social situaiton, och metoden gör att klienterna stannar längre i behandling.

När det gäller alkoholberoende rekommenderar de nationella riktlinjerna åtta psykosociala behandlingar. CRA är en av dem. Effekten av metoden är nykterhet, minskad konsumtion, färre dagar med missbruk och förbättrad livskvalitet.

Community Reinforcement Approach, CRA, vilar på kognitiv beteendeterapeutisk grund (KBT). Metoden utvecklades på 1970-talet i USA av George Hunt och Nathan Azrin och är i dag en manualbaserad metod.

ACT - Acceptance and Commitment Therapy

2011-03-27T09:08:00.006+02:00

Acceptance and Commitment Therapy, ACT, är en vetenskapligt förankrad psykoterapeutisk metod och en ny form av kognitivbeteendeterapi, KBT.

Terapiformen är en del av den så kallade ”tredje vågens beteendeterapi” vilken kännetecknas av fokus på psykologiska fenomens funktion och den kontext de sker i. Utifrån vetenskapliga studier kring det mänskliga medvetandet har behandlingsmodellen och metoder utvecklats under tjugo år till en modern form av beteendeanalys.

Blickfånget för behandlingen är hur personen vill leva sitt liv, hur han/hon lever idag samt på relationen mellan personen och dennes inre upplevelser.

Varför lider vi?

Resonemangen kring psykologiskt lidande i ACT är utvecklat utifrån inlärningsteori och empirisk forskning. En grund i modellen är att psykologiska problem anses härröra ur upplevelsemässigt undvikande.

Föreställ dig en kanin jagad av en räv som flyr ner i sitt hål i marken. Att kaninen flyr i närvaron av en räv har ett överlevnadsvärde, det finns en skyddande funktion med att fly och undvika. Händelser efter att kaninen har upptäckt en räv får funktionen - rädsla kopplat till flykt.

Exempelvis kan hålet som kaninen gömmer sig i få en funktion av trygghet. Att kaninen hädanefter kastar sig ner i sitt hål i marken endast efter en svag doft av räv är förståligt utifrån tidigare inlärning.

Genom empirisk forskning har det visat sig att vi människor fungerar på samma grundläggande sätt, vi har flykt och undvikande nära till hands. Upplevelsemässigt undvikande inträffar när en individ är ovillig att vara i kontakt med inre upplevelser (tankar, känslor, minnen och kroppsliga förnimmelser) och agerar för att undvika eller fly dessa inre upplevelser t.ex. via drogmissbruk, riskfyllt sexuellt beteende, undvikande av intima relationer eller överdrivet intag av alkohol.

Högre grad av upplevelsemässigt undvikande har i forskning visat sig vara associerat med högre grad av generell psykopatologi, depression, ångest, trauma, olika specifika rädslor samt lägre livskvalitet. Avsikten är att undvika plåga, men detta blir en fälla som över tid låser fast personen i den plåga som han/hon försöker undvika.

Det är inte symtomen (tankar, känslorna, minnen och de kroppsliga förnimmelserna) i sig utan försöken att lösa dem som anses vara problemet, då det sker på bekostnad av viktiga områden i livet t.ex. relationer och personlig utveckling.

Upptagenheten av att hantera de inre upplevelserna får konsekvensen att livet läggs på hyllan i väntan på att må bättre. Forskning har visat att undvikande av negativa känslor är central vid ångestsyndrom och depression.

Mål

Målet i ACT är att öka den psykologiska flexibiliteten, det vill säga att vara i full kontakt med nuet och om sig själv som en individ som har en inlärningshistoria samt utifrån vad situationen kräver antingen förändra eller fortsätta med beteenden i syfte att komma närmare sin egen livsriktning och leva i linje med sina egna valda värden.

Kärnan i målet är att hjälpa individen att leva ett så rikt och meningsfullt liv som möjligt. Framgång i behandlingen värderas utifrån beteenden som leder i riktning mot de egna personliga värderingarna.

Arbetssätt

I behandlingen arbetar terapeuten för att synliggöra beteendemönster och upplevelsemässigt undvikande, skapa flexibilitet till inre upplevelser samt öka de beteenden som leder till värderade mål. Utifrån en personlig beteendeanalys skapas en behandlingsplan. Många av behandlingsinterventionerna är upplevelsebaserade.

Processer i behandlingen

Samtliga processer i behandlingen syftar till att hjälpa individen att komma närmare det liv som han/hon vill leva.

Exponering är en grund i behandlingen som genomsyrar de andra processerna. Det innebär att uppleva det som undviks.

Acceptans används som ett alternativ till upplevelsemässigt undvikande. Det är ett aktivt och medvetet omfamnande av inre händelser som sker utan försök att förändra frekvensen eller innehållet i upplevelserna. Denna process inleds när man medvetandegör kostnaderna av kontroll av inre upplevelser.

Tekniker för kognitiv frikoppling syftar till att förändra funktionen hos tankar och andra inre händelser som leder till problem. Detta genom att främja ett annat förhållningssätt som underminerar den bokstavliga meningen i inre upplevelser och hjälper individen att se exempelvis tankar som tankar och att de inte är farliga när de upplevs så som de är.

Medveten närvaro är en icke-värderande kontakt med inre och yttre händelser. Språket används här som ett sätt att notera och beskriva det som sker. Syftet är att uppleva världen mer direkt, d.v.s. att vara i kontakt med faktiska konsekvenser av beteenden, så att beteendena blir mer flexibla och i linje med de egna värderingarna. Framkomlighet ges då större kontroll över beteendet, än mer kortsiktiga mål som att minska obehag.

Själv som kontext innebär en kontext för verbalt vetande och ställs i kontrast till själv som innehåll. Själv som kontext är och har alltid varit närvarande i individens liv, det är transcendent och formlöst. Det används i behandling som en plattform, från vilken individen kan beskriva sina inre upplevelser utan att dras in i dem eller identifiera sig med dem.

Värderingar är de kvalitéer i olika livsdomäner (arbete, samhällsengagemang, familj m.fl.) som individen har valt som riktmärken för sina beteenden. När individen börjar röra sig mot de egna värderingarna kan andra sätt att förhålla sig till inre upplevelser utvecklas, exempelvis genom acceptans och kognitiv frikoppling.

Värderingarna blir den kontext som handlingarna utförs i och de förmår individen att möta sina rädslor och hinder. ACT är en form av beteendeterapi och det handlar om att få individen i rörelse för att skapa ett mer vitalt och meningsfullt liv.

Åtagande i handling innebär att definiera konkreta mål i de olika livsdomänerna och sedan agera mot dem. Syftet är att skapa beteendemönster som är framkomliga för individen.

Forskning kring behandlingseffekt av ACT

ACT har visat sig vara framgångsrik vid bland annat depression, ångest, arbetsrelaterad stress, substansmissbruk och tobaksavvänjning samt gett ökad livskvalitet vid kroniska sjukdomar som kronisk smärta och epilepsi.

Behandling - Funderar på att skaffa spionkamera

2011-03-25T18:48:00.005+01:00

Vet inte var jag ska börja eller hur jag ska beskriva detta men ska göra mitt bästa.

Jag är på behandlingshem i Malmö och har varit där i 3mån.
På denna tiden har jag inte fått ut ett enda skit.

Ja jag är drogfri men det blev jag i häktet och jag är det fortfarande för att JAG har bestämt mig för att vara det.När jag sökte dit genom kontraktsvård trodde jag att jag sökte till ett behandlingshem som vill hjälpa människor ändra deras liv och att dom hade kompetent personal.

DET ÄR HELT SJUKT tror fortfarande inte mina öron, hur kan man säga att man är ett behandlingshem när dom egentligen är en hjärntvätt en sekt !?

När jag säger att jag behöver hitta sysselsättning jobb/plugga, lägenhet säger dom TA DE LUGNT DU HAR FÖR BRÅTTOM vadå ta de lugnt klart som fan jag har bråttom ska jag komma ut och bo på gatan utan jobb ? det är ju något av de viktigaste om man ska klara sig att ändra livet.

Dag efter dag går ut på att man ska stå ut med deras bullshit...

Tydligen är det AA/NA möten som ska hålla mig drogfri, absolut de dummaste jag har hört.
vilka problem man än har ska man gå på möten och "dela" så blir det bättre, det är deras standard svar.

Enligt dom så säger "erfarenheten" att dom som slutar gå på möten tar återfall. Och att det bara skulle vara möjligt att vara drogfri om man var med i gemenskapen, annars är man inte i tillfrisknande. SKITSNACK!

Det finns knappt ett enda rätt på de stället.

Missförstå mig inte. jag vill vara drogfri och leva ett vanligt liv men jag har inte bett om att bli hjärntvättad och gå med i en sekt.

Sjukdom hit och sjukdom dit, möten hit och dit...
Vi har gruppterapi men de fungerar ju inte för man vågar inte prata med personalen eftersom dom e helt jävla brända i huvudet. Man kommer ingenstans dom bara drar sina jävla sektfraser hela tiden... det är inte lönt att diskutera med dom heller för då är man inte längre i tillfrisknade utan det är helt plötsligt sjukdomen som talar.

Mår man dåligt ska man lägga allt på sjukdomskontot va fan e de för lösning?

Hur ska jag göra för att stå ut på detta dårhus, hade velat byta behandlingshem men vågar inte för om jag inte skulle få de kommer dom förstöra mitt liv ännu mer resten av tiden jag måste vara där.

AA och NA kan dra åt helvete tillsammans med alla behandlingshem som tillämpar sånt här skit.

Dom snackar om fakta som inte är verkligt någonstans, statistik som dom själva har hittat på. Egna påhittade teorier som dom kallar vetenskapliga.

Det är inte sinnesro bara SINNESSJUKT!

VA SKA JAG GÖRA!?

Det blev exakt så som jag trodde!

Efter att jag hade ringt min frivård blev det ett möte med personal från behandlingen och min kontaktman från frivården. På mötet började personalen ljuga om småsaker jag INTE gjort, dom försökte helt enkelt smutskasta mig så det ska se ut som om att felet ligger hos mig.

Min frivård gick i alla fall med på att jag skulle få byta till ett annat ställe som inte är 12-steg.

Samma dag efter mötet kallade behandlingspersonalen in mig på deras kontor och gick till muntlig attack.
Dom kränkte mig rejält och var allmänt hotfulla.

Det var uppenbart en reaktion för att jag berättade sanningen till min frivård.
Dagarna efter detta har varit ett HELVETE, personalen har varit på mig hela tiden, provocerat mig och letat fel.

Igår blev jag helt plötsligt utan förvarning utkastad, personalen var återigen provocerande och hotfulla. Dom följde mig till mitt rum för jag skulle omedelbart packa mina saker.

Då stannar en personal utanför och den andra går in i mitt rum och stänger dörren och börjar käfta med mig.
Jag säger att jag vill öppna dörren så andra intagna kan vittna så dom inte ljuger ihop nått sen.
han puttar tillbaka mig och säger massa skit till mig bla frågar han om jag har suttit inne nån gång.

Jag säger ja de har jag varför frågar du de ?
Sen säger jag putta inte på mig ni har inte rätt att göra såhär.
Då blir han mer hotfull och säger massa fula saker och så nämner han att jag inte skulle ha skrivit på "flashback forum" om detta m.m

Jag säger då att det är yttrandefrihet och att detta är mot lagen. Jag säger att jag känner människor som kan hjälpa mig anmäla dem, för det som dom gör mot mig... då skriker han HOT!! Han öppnar dörren och säger till sin kollega som OMÖJLIGT kan ha hört eftersom han var utanför rummet, att det är 2 personal som har hört att jag har hotat honom m.m

Så sjuka jävlar dom e, dom hotar mig och sen vill dom anmäla mig vilka svin!

Som tur är så har jag spelat in allt på min mobiltelefon både utskrivningssamtalet, den gången dom tog in mig i "teamet" och när jag skulle packa mina saker.

Jag visste att dom skulle göra såhär, det är exakt så det går till i en sekt... Det är både mot lagen och mot mänskliga rättigheter.

Nu väntar jag bara på att dom ska anmäla mig , för då kan jag bevisa att dom ljuger för att försöka sätta dit mig och då kan jag anmäla dom tillbaka med.

Men det sjuka är att hade jag inte haft inspelningarna så hade dom säkert lyckats med att sätta dig mig!!
Jag ska nu besöka ett annat behandlingshem i Malmö som inte är 12-steg och som drivs av kommunen.

Fyfan va dåligt behandlad jag blev efter att jag ringde frivården. Behandlingspersonalen provocerar mig oavbrutet och pressar mig som fan, letar fel och kastar skit. Dom vill inte att jag ska byta behandling utan dom vill att jag ska bryta kontraktet eller hitta ett fel så dom kan kasta ut mig.

De räcker att man argumenterar emot och motbevisar dem så blir man utkastad. Och åker jag in i fängelset igen minskar chansen för mig till ett bra liv ganska mycket. Jag funderar på att skaffa spionkamera och filma skiten och skicka de till kalla fakta eller uppdrag granskning. Jag tror inte en vanlig Svensson är medveten om att det är på detta usla sett, hur staten försöker lösa missbruksproblemet. Sanningen måste ut. 2010-07-18

Jag har ett bra liv idag, och jag är tacksam för att gud gav mig lite mer iq än att vara med i sekten flera år.
För mig slutade det ändå bra, men dom har nog förstört mångas liv på liknande sett. 2011-01-19

JO-ANMÄLAN

2011-03-25T02:22:00.007+01:00

Du kan kopiera mallen rakt av eller så använder du blanketten
Skriv under del 1, 2, 3 och skicka din anmälan till:
justitieombudsmannen@riksdagen.se
registrator@jk.se

1.
Datum för anmälan:
Förnamn... Efternamn...
Telefonnummer (dagtid)
Adress:

2. Myndighet och/eller tjänsteman som anmälan riktar sig mot
Exempel: Kriminalvården Frivården Helsingborg 042 4954400 N. Strandg. 11, HELSINGBORG
Exempel: Södertälje kommun Socialtjänsten Vegagatan 4, 152 40 Södertälje
Exempel: Behandlingshemmet........... adress.
Exempel: Handläggare.... Namn..... Frivården Helsingborg

3. Beskriv i korthet vad som hände och när det ägde rum
Exempel: Jag upplever tvång av ....................... att deltaga i en 12-stegsbehandling - och eller jag förvägras ett sekulärt behandlingsalternativ

På vilket sätt anser Ni att myndigheten/tjänstemannen har agerat felaktigt?
Jag är under tvång att giva till känna min åskådning religiöst och mot tvång att deltaga i sammankomst för trossamfund. - och eller jag förvägras ett sekulärt behandlingsalternativ

Övriga upplysningar

En 12-stegsbehandling bygger på anonyma alkoholisters synsätt och dess tolv steg. I behandlingen ingår reguljära möten inom Anonyma Alkoholister. Nedan presenteras bl.a religiösa citat ur Anonyma Alkoholisters grundtext

"Av mig själv var jag ingenting och utan Honom var jag förlorad" s.43
"Jag skulle inträda i ett nytt förhållande till min Skapare" s.44
"En tro på Guds kraft...detta var vad som fordrades" s.44
"Jag måste överlämna allting till Ljusets fader, Han som leder oss alla" s.44
"Om det inte varit för Guds nåd skulle det ha funnits tusentals fler övertygande bevis" s.56
"Vi har funnit något av ett Himmelrike" s.56
"Guds universum" s.57
"Vår Skapare har trätt in i våra hjärtan och liv" s.57
"Guds kärleksfulla och mäktiga hand" s.59
"Vi är alla... barn till en levande Skapare" s.60
"Gud bryr sig om oss människor" s.42
"Hur kunde ett Högsta väsen ha någonting att göra med det hela?" s.79
"Vem har skapat allt detta" s.79
"Det var omöjligt för någon av oss att riktigt förklara eller förstå den kraften som vi kallar Gud.s.79
"Det fanns en skapande intelligens, en världsalltets ande" s.79
"Vi upptäckte att Gud inte ställer alltför hårda villkor för dem som söker Honom" s.79-80
"För oss är andens rike vidsträckt, rymligt, allomfattande" s.80
"bakom den materiella världen... finns en allsmäktig, styrande skapande intelligens" s.82
"Guds ständigt utvecklande skapelse" s.82
"Medvetenheten om Guds närvaro idag är den viktigaste omständigheten i deras liv" s.84
"Genom enkel tillit till en världsalltets ande, var vi tvungna att sluta tvivla på Guds kraft" s.86
"Det var Gud om hade kraften" s.89
"Andra visade att Guds förmåga fungerade för dem" s.86
"Gud gjorde sådana saker möjliga och vi bara log" s.88
"Tro på någon på någon slags Gud var en del av vår natur" s.89
"Vem tror du att du är som säger att det inte finns någon Gud?" s.90
"Överväldigad av en övertygelse av Guds närvaro" s.90
"Medveten gemenskap med sin Skapare" s.90
"Gud har återgett honom hans förstånd" s.90
"Han överlämnade sig ödmjukt till sin Skapare, sedan fick han visshet" s.90
"Precis så har Gud återgett oss våra rätta sinnen" s.91
"När vi närmade oss Honom, så visade Han sig för oss" s.91
"Det finns en som har all makt - denne ende är Gud. Må du finna Honom nu" s.93
"Vi beslöt att lägga vår vilja och våra liv i Guds händer" s.93
"Vi erkände inför Gud" s.93
"Vi var helt och hållet beredda att låta Gud avlägsna alla dessa karaktärsfel" s.93
"Vi bad ödmjukt Honom att avlägsna våra brister" s.93
"Vi sökte genom bön och meditation att fördjupa vår medvetna kontakt med Gud" s.93
"Gud kunde och ville - om vi sökte Honom" s.94
"Vi beslutade att överlämna vår vilja och vårt liv till Gud" s.94
"Vi var tvungna att få Guds hjälp" .97
"Hädanefter skulle Gud bli vår regissör i livet... Han är fadern och vi är Hans barn" s.97
"Vi blev medvetna om Guds närvaro" s.97
"Gud jag överlämnar mig till dig - för att Du ska forma mig" s.97
"Beredda att till sist helt överlämna oss till Honom" s.97
"Det är bättre att möta Gud ensam än tillsammans med någon som skulle missförstå" s.98
"Vi bad Gud hjälpa oss" s.101
"Gud hjälp mig att inte bli arg" s.102
"Gud kommer åtminstone att visa oss hur vi kan se på var och en" s.102
"Förtröstan på och tillit till Gud. Vi liter på en gränslös Gud hellre än på vårt begränsade jag" s.103
"Vår tillit till vår Skapare" s.103
"De har tillit till sin Gud" s.103
"Istället låter vi Honom visa genom oss vad Han kan göra" s.103
"Vi ber Honom att befria oss från vår fruktan och visa oss hur Han vill att vi ska vara" s.103
"Vi bad Gud att forma våra ideal" s.104
"Under meditation ber vi Gud om råd" s.104
"Endast Gud kan bedöma" s.105
"Vi låter Gud fälla det slutliga avgörandet" s.105
"Att låta Gud föra oss på bättre vägar" s.105
"Gud kan avlägsna allt som hindrat dig att nå Honom" s.106
"Nytt förhållande till vår Skapare" s.107
"Vi har erkänt inför Gud" s.107
"Vi börjar känna närheten till vår Skapare" s.110
"Vi är nu på den rätta vägen , i harmoni med universums ande" s.110
"Vi tackar Gud från djupet av vårt hjärta" s.111
"Är vi nu beredda att låta Gud befria oss" s.111
"Ber vi Gud om hjälp att bli villiga" s.111
"Min Skapare, jag är nu villig att överlämna mig helt åt dig... Amen" s.111
"Största möjliga nytta för Gud" s.112
"Bett Gud om hjälp" s.115
"Han var tvungen att lägga utgången i Guds händer" s.116
"Och med Guds hjälp kommer det inte att upprepas" s.117
"Som Guds folk står vi upprätt" s.119
"Gud gör för oss det vi inte kunde göra själva" s.120
"Ber vi genast Gud att avlägsna dem." s.120
"Omsätta vår förståelse av Guds vilja i alla våra handlingar" s.121
"Inspiration och ledning från Gud, Han som har all kunskap och kraft" s.121
"I viss utsträckning har vi blivit Gudsmedvetna" s.121
"Ber vi om Guds förlåtelse och ledning" s.122
"Innan vi börjar ber vi Gud att styra våra tankar" s.122
"Då ber vi Gud om inspiration" s.122
"En medveten kontakt med Gud" s.123
"Därför låter vi Gud uppfostra oss" s.124
"Om han skall upptäcka Gud" s.132
"Enda villkoret är att hon förlitar sig på Gud" s.135
"Beroende av hans förhållande till Gud" s.136
"När vi överlämnade oss i Guds hand" s.137
"Gud kommer hålla sin hand över dig" s.139
"Guds kraft åstadkommer mirakel" s.152
"En väg som ledde till upptäckten av Gud" s.154
"Gud kan lösa alkoholismens uråldriga gåta" s.154
"Gud kommer att visa" s.154
"Gud befriat din man" s.159
"Tillsammans med allting annat, i Guds händer" s.159
"Gud välsigne er" s.159
"I Guds händer är det mörka förflutna det värdefullaste du äger" s.162
"Det kanske blir svartsjuka på en Gud som stulit pappas kärlek" s.167
"Det är Gud som har åstadkommit det" s.167
"Nu står Gud på hans sida" s.168
"Vi är säkra på att Gud vill att vi ska vara lyckliga" s.171
"Visa Guds allsmäktighet" s.172
"Gud har försett den här världen" s.172
"Gud har gjort under med oss" s.172
"Hans sunda förnuft återvände och han tackade Gud" s.195
"Gud kanske kunde ge honom kraft" s.196
"Gud borde kunna göra allting" s.198
"Han hade funnit Gud - och därmed sig själv" s.199
"Förenats under Gud" s.202
"Guds närvaro och kraft innanför dessa väggar" s.203
"Det är Guds beslut, så du måste komma ihåg att alltid sätta din verkliga tillit till Honom" s.205
"Gud kommer hela tiden uppenbara mer för dig och för oss" s.205
"Se till att ditt förhållande till Gud är gott och stora ting kommer att ske" s.205
"Överlämna dig själv till Gud" s.205
"Må Gud välsigna dig och bevara dig" s.205
"Din Gud i himmelen sviker dig aldrig" s.117

Fler religiösa citat

Anonyma Alkoholister skall betraktas som en egen religion,
det har domstolar i USA beslutat sedan 1996.

United States Court rulings

United States courts have ruled that inmates, parolees, and probationers cannot be ordered to attend AA. It was ruled that AA contained enough religious components to make coerced attendance at AA meetings a violation of the Establishment Clause of the First Amendment of the constitution.

In September 2007, United States Court of Appeals for the Ninth Circuit stated that a parole office can be sued for ordering a parolee to attend AA.